– Svenska kyrkan har inte råd att vara sentimental kring prästgårdskulturen. Vi måste ta ansvar och värna våra pengar för att inte undergräva kommande generationers ekonomiska förutsättningar att bedriva en god verksamhet, säger Lars Bryntesson, ordförande i Gustavsberg-Ingarö församlings kyrkoråd (Kyrkan i tiden).
– Men Svenska kyrkan ska självklart värna prästgårdar med andra funktioner än enbart tjänstebostad, när fastigheten ingår som en del i ett levande församlingsliv. Allt handlar om att frigöra medel för att vi ska kunna ha den bästa verksamheten med allt som fyller en församlings uppgifter mitt i byn, som exempelvis ett riktigt bra konfirmandarbete
eller diakonala aktiviteter som att bekämpa ensamheten.
Redan i fjol fattade kyrkofullmäkte beslut om att prästgården från 1924 skulle säljas.
– Vi är väldigt överens om allt, både vi förtroendevalda och biträdande kyrkoherden som bor i prästgården. Han har bott där i många år, men vill flytta till något mindre. Eftersom vi har skyldighet att hålla tjänstebostad åt prästen har vi köpt en bostad åt honom i Gustavsberg, dit han själv vill flytta. Den dag han inte längre arbetar kvar hos oss så kommer den bostaden att säljas, till honom om han vill eller till någon annan.
Prästgården intill Ingarö kyrka är stor och prästen har i praktiken endast använt en liten yta för att bo på.
– Att ha det så är en form av kapitalförstöring för Svenska kyrkan. Vi kan inte ha underutnyttjade pengar, de ska placeras där de gör bäst nytta, säger Lars Bryntesson.
Församlingen har en ekonomi i god balans, enligt Bryntesson, men pengar behöver ändå lösgöras till flera projekt, bland annat till en ny församlingsgård i Gustavsberg. Planer att bygga äldrebostäder finns också.
– Vi arbetar för att skapa en trygg, varm och välkomnande församling. När man medvetet söker enighet och konsensus i besluten blir det en stor målmedvetenhet i de förtroendevaldas arbete. Att styra i dialog med de anställda skapar en god verksamhetsutveckling.
