Svenska kyrkan kritisk till lagändring om organdonation

Riksdagen och Svenska kyrkan är inte helt överens om en lag gällande organdonationer. Foto: TT, Johannes Frandsen

Riksdagen har sett över lagarna gällande organdonation med syfte att öka dessa och därmed kunna rädda fler liv. Nya lagar träder i kraft den 1 juli. Svenska kyrkan, som varit remissinstans, motsätter sig dock en regeländring, den som handlar om att ta bort det så kallade närståendevetot.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Riksdagen och Svenska kyrkan är inte helt överens om en lag gällande organdonationer. Foto: TT, Johannes Frandsen

Om en patients inställning till organdonation är okänd så har, enligt lagändringen, närstående inte längre rätt att fatta beslut om donation. Om en eventuell organdonation skulle kunna bli aktuell så tittar hälso- och sjukvården i donationsregistret och pratar med närstående.

Om det efter en sådan utredning framkommer att det inte strider mot patientens vilja så kan en donation bli möjlig. Då kan närstående inte, som tidigare, vägra donation baserat på sina egna åsikter. Men det här är något som Svenska kyrkan avstyrker i sin remiss:

”Även de närståendes inställning till organdonation behöver respekteras när den enskildes vilja är okänd. Svenska kyrkan tolkar närståendevetot som ett uttryck för att människor inte endast är autonoma individer, utan också relationella varelser och att autonomin och relationaliteten betingar varandra. Detta är av särskild betydelse när den döende inte själv kan uttrycka sin vilja. De närstående upprätthåller den döende personens integritet och sociala sammanhang.”

Tänker inte följa lagen

Men frågan är om lagändringen kommer att få någon praktisk betydelse.

– I praktiken kör vi inte över närstående som verkligen motsätter sig donation. Det har vi aldrig gjort, och det kommer vi aldrig att göra, säger Pia Löwhagen Hendén, donationsansvarig läkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, till SVT, och fortsätter:

– Det här är en så känslig situation att vi inte kan ta en patient till donationsoperation om närstående, trots att det är emot lagverket, motsätter sig det. Det går inte.

Nytt är också att en person som haft en funktionsnedsättning av sådan art att denna ”uppenbarligen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och kunna ta ställning till donation” ska undantas från donation.

Vidare blir reglerna kring fortsatt intensivvård för att göra organdonation möjlig tydligare. När läkare fattat beslutet att avsluta livsuppehållande behandling kan intensivvård fortsätt i form av organbevarande behandling, så att möjligheten till donation kan utredas. En behandling som ska få pågå i högst 72 timmar om patienten vill donera organ.