Under måndagen fattade regeringen det historiska beslutet. Sverige kommer att ansöka om ett medlemskap i Nato.
Svenska kyrkan kommer dock inte uttala sig om eller ta ställning i frågan, det meddelar Svenska kyrkans presstjänst på nationell nivå.
Frågan om Svenska kyrkan inställning till ett svenskt Nato-medlemskap har tidigare lyfts på kyrkomötet, senast 2016 genom en motion signerad Cornelia Dahlberg. Hon ville då att kyrkostyrelsen skulle uttala sig för att riksdag och regering skulle avstå ett medlemskap i Nato. Kyrkomötet gick på kyrkolivsutskottets linje och avslog motionen med motiveringen att frågan om medlemskap i Nato inte ligger inom Svenska kyrkans ansvars- och kompetensområde.
Kristna Fredsrörelsen skriver i ett pressmeddelande efter beskedet att de "tar starkt avstånd från regeringens beslut att söka medlemskap i NATO."
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen, har tidigare sagt till Kyrkans Tidning att hon gärna hade sett att kyrkorna vågade göra sin röst hörd.
– Jag tycker att kyrkan har ett ansvar att förmedla att vi vill fred.
En ansökan för att gå med i Nato blev möjlig sedan Socialdemokraterna svängt och bytt åsikt. Socialdemokrater för tro och solidaritet har däremot meddelat att de inte velat se en ansökan om Natomedlemskap och har beslutat om nio krav som de önskar att Socialdemokraterna ska verka för i den fortsatta processen. Det handlar bland annat om att lagstifta mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium och att Sverige inte ska ha permanenta utländska Natotrupper på sin mark.
En politiker som varit med på hela den långa resa där Socialdemokraterna bytt inställning är Evert Svensson, före detta ordförande i Broderskapsrörelsen, som Tro och solidaritet tidigare hette. Han blev riksdagsledamot 1957, då den svenska neutraliteten var en självklar doktrin.
– Jag är förvånad över att omsvängningen skett så hastigt. Militären säger att det inte föreligger någon fara för en invasion av Sverige. Så jag tycker att argumenten för att gå med är för svaga, säger han.
Han minns andra världskriget, då Sverige höll sig utanför kriget trots att Tyskland anföll Norge och Danmark, och Sovjet anföll Finland.
– Det var en svårare situation, ändå begärde man inte hjälp utifrån, säger han.
Socialdemokraternas positionsförändring överraskar honom. Försvarsminister Peter Hultqvist var en av dem som lovade att aldrig ta Sverige in i Nato.
Bör han avgå?
– På ett sätt så är det bra att politiker kan ändra sig, det är inte så uppseendeväckande. Men jag tycker motiven är svaga för att gå med i Nato, säger han.
