MSB: Så kan Svenska kyrkan möta terrorhotet

– Detta är väldigt otäckt, men det visar på att hotet är påtagligt, säger Peter Hällsten till Kyrkans Tidning om att tysk polis gripit två personer misstänkta för att ha planerat ett bombdåd mot en svensk kyrka.

– Attentat skulle kunna hända var som helst, de är inte bara ett storstadsfenomen. Det kan lika gärna hända på mindre orter och kyrkor där man sänker garden.

Han var en av talarna under den kyrkliga kulturarvskonferensen i Uppsala den 22 till 24 maj. Konferensen handlade bland annat om klimat- och krigshot mot kulturarvet, men även terrorhotet mot religiösa samfund togs upp.

Trossamfund tredje vanligaste målet

Peter Hällsten berättade om en undersökning av terrorattentat i västvärlden från 2013 fram till i dag som MSB gjort. Undersökningen visar att attacker mot trossamfund är den tredje vanligaste kategorin och att de också är de attacker som har de tredje högsta dödstalen.

Högst på listan över terrorattacker ligger myndigheter och samhällsviktig service, men de finns inte med på listan över dödlighet vid attacker eftersom de är extremt väl skyddade.

Religiösa byggnader är platser där människor känner sig trygga och söker tröst. Genom att attackera trossamfund skapar terroristerna stor skräck och fruktan, säger Peter Hällsten.

– Generellt sett är trossamfund extra utsatta mål. Terroristerna vill slå mot människor där det gör ont helt enkelt.

Judiska församlingar ett föredöme

MSB:s undersökning visar att de vapen som gärningspersoner vanligast använder sig av vid attentat är jämnt fördelat mellan skjutvapen, hugg- och stickvapen och sprängladdningar. Attentat med skjutvapen leder till flest dödsfall.

Peter Hällsten jobbar med säkerhet i offentliga miljöer. Han betonar att Svenska kyrkan och andra trossamfund måste skyddas mot terrorism och andra antagonistiska hot.

– I Svenska kyrkan finns en bra bas med grundläggande säkerhet så som bra lokaler, bra brandskydd, utrymmesvägar, personal som kontrollerar fastigheterna, med mera. På förekommen anledning har de judiska församlingarna en säkerhet i världsklass och de är goda exempel på hur man som trossamfund bör förbereda sig för det värsta, säger Peter Hällsten.

"The power of hello"

Han lyfter vikten av att som församling, pastorat och stift förbereda sig, och att göra en säkerhetsplan och organisera vem som gör vad, i tid. Man måste även identifiera de säkerhetsproblem man har.

Att samverka nationellt över stiften och även mer lokalt är också en viktig förebyggande åtgärd. Man behöver tänka nytt och förstå att nya hotbilder kan komma. Men han säger också att enkla medel kan motverka att terrorattentat begås.

– Engelsmännen talar om “the power of hello”: Att se varje människa som kommer till en gudstjänst i ögonen och säga hej kan rubba en gärningspersons balans. Så att ha frivilliga värdar vid ingången kan vara avgörande.

Värdar viktiga i Paris

Detta fungerade i Paris 2015 då värdar visiterade besökare till en fotbollsmatch. Det ledde till att två självmordsbombare som hade valt platsen som mål inte gick in på arenan utan sprängde sina bomber utanför och bara dödade sig själva.

Att notera avvikande beteenden och till exempel fråga en person vad den har i sin väska, kan vara ett enkelt medel att antingen förstärka eller avfärda misstankar, säger han. Och att låsa ytterdörren på kyrkan är en annan enkel åtgärd.

– Många gamla kyrkor är robust byggda för att skydda sig mot angripare, säger Peter Hällsten.