– Som kyrka har vi ett stort ansvar att stå upp för muslimer, att markera mot islamhatet eller den antimuslimska rasismen. För jag tycker att de är bättre ord än islamofobi, det ordet indikerar att det handlar om en fobi, en rädsla, och det tycker jag inte att det här är. Här handlar det om ideologiskt drivet hat, fortsätter Peter Lööv-Roos.
– Att majoritetssamhället ger stöd åt utsatta minoriteter, som i det här fallet muslimer, är viktigt. Svenska kyrkan är i högsta grad en del av majoritetssamhället. Stödet är praktiskt och symboliskt viktigt.
Brottsförebyggande rådet har analyserat närmare 500 polisanmälningar mellan 2016 och 2018 med islamofobiskt innehåll. 50 intervjuer med bland annat utsatta har också gjorts. Brå:s utredare Johanna Olseryd säger att det särskilt är kvinnor som är utsatta på allmän plats, och det är inte ovanligt att det sker på bussen eller torget, skriver TT.
Där kan det handla om allt från att "beslöjade kvinnor kallas för spöke eller påskkärring och får slöjan avryckt till grova hotelser som 'alla muslimer ska brännas'".
Nära hälften av anmälningarna utgörs av hot och ofredanden som sker utanför hemmet, på jobbet, i skolan, på internet och på offentlig plats.
Nästan en fjärdedel av brotten var hets mot folkgrupp, med internet som främsta arena. 10 procent av de analyserade hatbrotten gäller våldsbrott. Unga personer utsätts i högre andel för de brotten.
I intervjuerna nämns ofta Sverigedemokraternas retorik som något som spär på fördomar om muslimer. Det talas om muslimer på ett sätt som inte gjordes för tio år sedan. Det kopplas bland annat till SD:s framväxt, men inte bara det. En förskjutning i retoriken anses också har skett hos de andra partierna, enligt TT.
– Sverige har en kommande valrörelse, vi kan alltså vänta oss ännu tuffare tider, säger Peter Lööv-Roos. Därför är det viktigt att vi i kyrkan står stadiga i detta, både gentemot våra muslimska trosfränder men också inom kyrkan, att de som arbetar interreligiöst både orkar och vågar fortsätta stötta muslimer.
– Vi minns de giftpilar ärkebiskop Antje fick ta emot på twitter när hon satt i Svt:s morgonsoffa tillsammans med en imam för att tala om hur pandemin drabbar trossamfunden. Och hur giftpilarna också drabbade imamen. Det är så sorgligt.
Konsekvenserna av hatbrotten är omedelbara och långsiktiga, skriver TT och citerar Johanna Olseryd som säger att det kan handla om att ta andra vägar, undvika bussen eller välja att inte ta på sig slöjan. På så sätt späs polariseringen på vilket kan leda till ökad segregationen, att man flyttar till områden där man vet att det bor fler muslimer.
Peter Lööv-Roos lyfter fram lokalsamhället där praktiskt stöd blir som tydligast.
– När det inträffar något är det jätteviktigt att muslimska organisationer och individer inte står ensamma. Vi har flera exempel med ljusglimtar där lokalsamhället manifesterat mot hatet, men det är också viktigt med offentligt politiskt stöd. Det har inte alltid skett vilket är ett tecken på att alla inte tar det här på allvar.
