Försäkringskassan gjorde år 2020 en sammanställning över sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser. 429 olika yrken har granskats och för Svenska kyrkans del är resultatet nedslående. Det visar sig att präster och diakoner är yrkeskategorier där risken är mycket stor att bli långtidssjukskriven på grund av stress eller utmattningssyndrom. Allra mest utsatta är chefer i trossamfund, som har 54 procent högre risk att bli sjukskrivna för stress än genomsnittet, högst bland alla yrkesgrupper.
Studien går i linje med tidigare rapporter, men prästen Johan Engvall, som är pressansvarig på Kyrkans akademikerförbund (KyrkA), är ändå överraskad över att bilden är så mörk.
– Jag tror att frågan behöver tas på ett större allvar, det behövs ett samråd kring detta, säger han.
Pandemin påverkade analysen
Att KyrkA först nu lyfter fram uppgifterna från en rapport som kom för två år sedan har enligt Johan Engvall att göra med pandemin.
– Energin gick då åt till att lära sig digitala verktyg och genomföra det absolut viktigaste. KyrkA bedömde att det inte fanns utrymme att ta emot denna rapport hos medlemmar, arbetsgivare och allmänhet när den kom. Nu är läget annorlunda och det är dags att arbeta med dessa viktiga frågor, säger han.
Konflikt med kyrkoråden
Johan Engvall pekar på flera faktorer som gör kyrkans personal så utsatt. Vad det gäller kyrkoherdar så menar han att samarbetet inte alltid fungerar med kyrkoråden. När ett kyrkoråd lägger sig i, kyrkoherdens uppdrag uppstår konflikter som kan vara destruktiva.
– Jag tror det att det måste satsas ännu mer på utbildning av kyrkoherdar och kyrkoråd om rollfördelningen. Det finns en tendens att kyrkorådets ordförande går in och arbetsleder, och då drar man drar undan mattan för kyrkoherden, säger han.
Det som också påverkar arbetsmiljön är präst- och diakonbristen. När församlingar inte lyckas rekrytera personal så får de anställda dra ett tyngre lass.
– Det kan innebära att kyrkoherden känner sig tvungen att bli förste vikarie och rycka in i alla lägen. Det kan fungera ett tag, men inte i längden, säger han.
Måste hantera besvikelse
Omorganisationer och sammanslagningar av församlingar gör också att kyrkoherdar får utökade ansvarsområden. Om kyrkoherden förr hade överblick över ett litet arbetslag på en begränsad geografisk yta så kan pastoraten nu omfatta stora team utspridda i en mängd kyrkor.
– Det kan också innebära en besvikelse i många församlingar när det inte längre är lika många gudstjänster i kyrkan. Det är en känsla som är jobbig att hantera, när man inte kan matcha förväntningarna, säger han.
Undersökningen är inte könsuppdelad, men generellt så har kvinnor större risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa och stress. När Svenska kyrkan får fler kvinnliga chefer så kan det påverka statistiken.
Men kan det också handla om att fel personer ibland blir chefer i Svenska kyrkan?
– Det förekommer naturligtvis att det görs felrekryteringar, men dessa personer har inte anställt sig själva. Pastoraten måste vara noggranna när de rekryterar till kyrkoherdetjänsten.
Vad det gäller diakoner så tror han att den allmänna utvecklingen i samhället spelar in. När kommunens socialsekreterare inte räcker till kan de hänvisa till kyrkan.
– Förväntningarna på diakonerna är stora, men resurserna är begränsade. Då blir det väldigt slitsamt, säger han.
Johan Engvall menar att det måste tas ett samlat grepp på arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Att till exempel lösa personalbristen är till inte något som ett enskilt pastorat kan lyckas med.
– Jag skulle vilja se en konferens i Uppsala om de här frågorna, där man möts och försöker att lösa dem. För min uppfattning är att alla vill att arbetsmiljön ska vara bra, säger han.
