Länderna i konventionen om biologisk mångfald har klubbat igenom ett globalt ramavtal för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända utvecklingen. Beslutet fattades sista dagen på FN:s möte för biologisk mångfald, COP15, som pågick 7 till 19 december i Montreal i Kanada.
Sverige en del i avtalet
Sverige är en av 196 partsländer i konventionen om biologisk mångfald.
– Vi har precis kommit hem och nu kommer vi att titta igenom vad vad vi redan gör genom EU-lagstiftning och vad vi behöver göra hemma, säger Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare under COP15.
För chefsförhandlaren har det varit många långa dagar med tuffa förhandlingar under COP15, men känslan efteråt är god.
– Det är väldigt, väldigt intensivt, men meningsfullt och spännande. För mig har förhandlingarna känns väldigt tillfredsställande efter att vi efter så lång tid, fyra år, äntligen är i mål. Det är en fantastiskt känsla, säger Charlotta Sörqvist.
Chefsförhandlaren är nöjd med besluten
Som chefsförhandlare är det hennes uppgift att leda den svenska delegationens arbete och att se till att de följer den svenska handlingslinje och prioriterar rätt i förhandlingarna. Alla kommer in i mötet med olika idéer som de vill få gehör för och därför säger Charlotta Sörqvist att det också ligger i mötets natur att man måste göra vissa avvägningar.
– Men jag är nöjd med helheten och det tror jag många andra är också. Det här ger oss rätt förutsättningar. Vi får bättre formulerade mål som täcker alla områden där vi behöver arbeta för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald och vi får en betydligt bättre uppföljning och det är ett steg framåt.
Ska skydda 30 procent av jordens yta
Ramavtalet för biologisk mångfald har kallats ett Parisavtal för naturen och innehåller fyra övergripande mål och 23 åtgärdsmål. Ett av de målen som lyfts som det viktigaste är i att 30 procent av jordens yta ska vara skyddad till 2030. Enligt FN är i dag cirka 17 procent av jordens landområden och drygt 8 procent av havsområdena skyddade.
Charlotta Sörqvist säger att hon framförallt tycker att mål 15, som riktar sig till hur stora företag bör redovisa sin påverkan på biologisk mångfald och mål 17 om föroreningar, är mål som är bra formulerade. Däremot saknar hon ett explicit omnämnde av ekologiska fotavtryck, den mängd naturresurser människor förbrukar, i de övergripande målen.
Upprättar en fond med stöd till utvecklingsländer
Under förhandlingarna har en avgörande punkt varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Höginkomstländer och EU har sagt nej till den helt nya fonden som många utvecklingsländer har önskat.
Resultatet blev istället en kompromiss där beslut fattades om en ny fond inom den befintliga globala miljöfonden GEF. Frågan om fonden, som ligger under ett beslut om resursmobilisering, var en av de svåraste frågorna att förhandla, säger Charlotta Sörqvist.
– Ibland blir det väldigt tufft och jobbiga situationer. Desto gladare blir man när man hittar en lösning, säger Charlotta Sörqvist.
Tron ett stöd i svåra förhandlingar
För Charlotta Sörqvist är vikten av att värna Guds skapelse är en drivkraft när hon arbetar med frågor om biologisk mångfald.
– Utifrån min personlig värdegrund som troende kristen finns det en stark känsla av meningsfullhet och förvaltarskap i de här frågorna. Det känns självklart, det tror jag är en drivkraft som många delar, att vi är en del av en skapelse som vi inte kan förstöra. Vi har ett särskilt ansvar eftersom vi också har förstört så mycket.
