Den 9 november 1938 inleddes stora pogromer i Tyskland, då synagogor stacks i brand, affärer som ägdes av judar vandaliserades och judar misshandlades och mördades. Den judiska församlingen i Malmö brukar uppmärksamma minnet av Kristallnatten genom en offentlig manifestation. I år ställer man dock in den av säkerhetsskäl.
- Men det är inte allt som ställs in, vi kommer att ha en intern ceremoni, säger Fredrik Sieradzki, talesperson för Judiska församlingen i Malmö.
Israelisk flagga har bränts utanför synagogan
Läget är spänt i Malmö. Flera propalestinska demonstrationer har upplevts som hotfulla och riktade mot judar i staden. Som andra medier rapporterat så brändes nyligen en israelisk flagga utanför synagogan, på EFS-föreningen Betaniakyrkans mark (föreningen tar helt avstånd från flaggbränningen).
Aron Verständig, som är ordförande för Judiska Centralrådet i Sverige, har förståelse för den judiska församlingens beslut.
- Somliga som är propalestinska har valt att se synagogan som ett mål för protesterna, säger han.
Gunilla Hallonsten, som är kyrkoherde i Malmö pastorat, tycker att det är oerhört tråkigt och ledsamt att den judiska församlingen ställer in.
- Vi står i kontakt med judiska församlingen och sänder våra omtankar och förböner. Svenska kyrkan Malmö har i många år deltagit vid minneshögtiden och ibland också varit en av många inbjudna talare. Detta år får vi dela åminnelsen på annat sätt.
Offentliga manifestationer undviks
Aron Verständig berättar att judiska församlingar sedan Hamas terrorattack för en dryg månad sedan har blivit mycket restriktiva med offentliga arrangemang.
- Det är ju en väldigt sorglig utveckling att otryggheten ökar, säger han.
Aron Verständig är också ordförande i den judiska församlingen i Stockholm. Där brukar man inte ha arrangemang utanför synagogan i samband med Kristallnattens minnesdag. Den planerade minnesceremonin i synagogan kommer att genomföras som vanligt.
Får ni tillräckligt med stöd av samhället som du ser det?
- Jag tycker att många i samhället, och inte minst regeringen, uttrycker ett starkt stöd. Sedan är det viktigt att alla krafter markerar tydligt mot antisemitism. Där har också den propalestinska rörelsen ett ansvar att markera när kritik mot Israel övergår i ren antisemitism.
Vad kan Svenska kyrkan göra?
- Jag tycker att biskopsmötets uttalande var föredömligt, då det var så nyanserat och såg lidandet på båda sidor. Sådant bidrar till att lugna ner situationen. Svenska kyrkan, som inte är en direkt part i målet, kan fungera som en brobyggare. Jag tycker att kyrkan gjort det bra.
