– Vi har gått på massorna utan att veta vad det var. Det är sjuka mängder, säger projektledaren Jonathan Alm, som är åtgärdssamordnare för vattenvård och som då jobbade på uppdrag av Norrtälje kommun.
Våtmarken på stiftets prästlönetillgångar skulle minska övergödningen i sjön. Planerna var långt gångna och projektledarna bedömde att chansen var god att få ja från kommunen på både ansökningar och investeringsstöd.
– Runt Skedviken är det superbra åkermark hela vägen ner till sjön och den är intensivt brukad. Det gör det svårt att hitta användbara ytor för att skapa våtmarker. Här handlar det om en vassrugge som är relativt ocharmig. Så när arrendatorn föreslog den här marken sa vi bara: Yes! Den här ytan kan vi använda, säger Jonathan Alm.
40 000 ton avfall
Då visade det sig att vattendraget som rinner genom den planerade våtmarken också passerade en gård där det hade grävt ner 40 000 ton avfall som misstänks komma från skandalföretaget Think pink, vilket Norrtelje Tidning först berättade om (Se faktaruta).
Polisens provtagning i området visade på höga halter av bland annat kvicksilver, arsenik, bly och PCB-7.
– När vi insåg vidden av den här olagliga dumpningen, insåg vi också att det finns en risk för att gifterna också kunde hamna i våtmarken, säger Jonathan Alm.
Giftfälla
Våtmarken fungerar som en sedimentfälla som fångar upp näringsämnen och mullbildande organiskt material. Tanken är att det näringsrika sedimentet regelbundet ska grävas ut och användas som gödsel på åkrarna. Men det funkar inte om gifter läcker ut i vattendraget, då blir våtmarken en fälla också för gifterna och det sediment som grävs ut klassas som miljöfarligt.
– Och det kan ju vara jättebra att fånga gifterna innan de når Skedviken. Frågan är bara vem som ska ta hand om de urgrävda massorna, säger Jonathan Alm.
Projektledarna rådde därför kyrkan att dra i nödbromsen – och i februari i år drogs ansökan tillbaka.
Hopp för projektet
Men det finns en strimma av hopp. Det är inte säkert att gifterna faktiskt läcker ut i vattendraget. Är det så kan Svenska kyrkan återuppta projektet.
Men ännu är det oklart om och när sådana prover blir aktuella.
– Just nu pågår en rättegång kring det här när det gäller skuldfrågan. Om det kommer att tas fram ett provtagningsprogram eller inte efter det, vet jag inte, men det kan tänkas att det landar i något sådant, säger Jonathan Alm.
Jonas Toresäter, jordbruksförvaltare på Uppsala stift, säger till Kyrkans Tidning att våtmarksprojektet kommer att återupptas bara om det görs klart att inga gifter från det lagrade avfallet påverkar vattendraget.
Avvaktar besked om gifter
– Det kräver att vi får någon typ av klartecken från länsstyrelsen eller kommunen om att det inte finns risk för läckage av gifter till våtmarken, säger han.
Stiftet har inga planer på att etablera våtmarken för att hindra att miljögifter sprider sig från de nedgrävda soporna.
– Nej, vi anlägger våtmarker för att minska utsläpp av gödningsämnen samt för att gynna biologisk mångfald, säger Jonas Toresäter.
