Ny utredning vill tillåta kyrkliga begravningsbyråer

Kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten men inget i lagstiftningen hindrar att församlingar och pastorat bedriver begravningsbyråverksamhet, anser en ny utredning. På bilden Täby kistbärarlag. Foto: Marcus Gustafsson

Efter många år av motstånd kan Svenska kyrkan vara på väg att godkänna begravningsbyråer drivna av församlingar och pastorat. Ett sådant utredningsförslag är ute på remiss och kan antas av kyrkomötet i höst.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten men inget i lagstiftningen hindrar att församlingar och pastorat bedriver begravningsbyråverksamhet, anser en ny utredning. På bilden Täby kistbärarlag. Foto: Marcus Gustafsson

Utredningen är en av flera där kyrkokansliet på uppdrag av kyrkostyrelsen och kyrkomötet granskat förutsättningarna för att församlingar ska kunna driva begravningsbyråer i egen regi eller i bolagsform.

Den första begravningsbyrån i Svenska kyrkan startades redan år 2005 av Västanfors-Västervåla församling. I dag finns 13 kyrkliga begravningsbyråer. Den senaste invigdes så sent som den 18 januari i Lilla Edet.

2007 fastslog Svenska kyrkans överklagandenämnd i ett utslag att det inte kan anses vara en uppgift för Svenska kyrkans församlingar att bedriva begravningsbyrå. Men utslaget gällde bara just den församling som anmälts till domkapitlet i Västerås stift.

Om det är tillåtet för församlingarna att driva begravningsbyråer har varit en stridsfråga inom Svenska kyrkan i mer än 15 år. Den nya utredningen vill tillåta detta och föreslår ett tillägg till kyrkoordningen: Den som bedriver begravningsbyråverksamhet ska särskilt beakta de förutsättningar för huvudmannaskapet som följer av begravningslagen.

Just frågan om det går att kombinera uppdraget från staten, att vara huvudman för begravningsverksamheten, och samtidigt driva begravningsbyrå som konkurrerar med andra, har varit det tyngst vägande argumentet mot kyrkliga begravningsbyråer.

Den nya utredningen anser att argumentet inte håller och skriver: Genomgången av skattelagstiftning, konkurrenslagstiftning och den lagstiftning som styr begravningsverksamheten har visat att det inte finns något i denna lagstiftning som hindrar att församling bedriver begravningsbyrå.

Henrik Rydberg, kyrkoherde i Västanfors-Västervåla församling och vd för Kyrkans begravningsbyrå AB, brukar hävda att begravningsbyråverksamhet är en del av kyrkans diakonala uppdrag. Det synsättet framförs också i utredningen: När församlingen driver begravningsbyrå innebär det att byrån också ska kunna ansvara för att arrangera borgerliga ceremonier och ceremonier i andra trossamfunds ordningar. När så sker blir församlingens agerande genom sin begravningsbyrå främst ett uttryck för ett diakonalt ansvarstagande.

 

Henrik Rydberg, kyrkoherde i Västanfors-Västervåla och vd för Kyrkans begravningsbyrå AB, välkomnar utredningens förslag. Foto: Marcus Gustafsson

Henrik Rydberg välkomnar utredningens förslag och hoppas att det nu blir slut på striden om församlingar ska få ha begravningsbyråer.

– De kan inte strunta i den här utredningen också, säger han.

Både utredningen och Henrik Rydberg anser att kyrkliga begravningsbyråer kan bidra till att stärka den kyrkliga begravningsseden. Andelen kyrkliga begravningar har sedan 2000 minskat från nära 88 procent till, under 65 procent 2020.

Promemorian är nu ute på remiss till den 18 februari. Sedan överlämnas utredningen med remissvaren till kyrkostyrelsen i vår. Avsikten är att kyrkostyrelsen ska överlämna en skrivelse till höstens kyrkomöte.

– Det måste det bli ”ja” då. Annars kommer det att bli ett beslut som ingen bryr sig om, säger Henrik Rydberg.

Fakta: Kyrkomötet om kyrkliga begravningsbyråer

2004 avslog kyrkomötet en motion om att starta en rikstäckande kyrklig begravningsbyrå.

2009 presenterades utredningen Arbetsformer i förändring - församlingens uppgift och förutsättningar (SKU 2009: 2). Utredningen föreslog att församlingarna får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift.
Förslaget innefattade även begravningsbyråer som drivs av församlingar. Men den delen togs bort i kyrkomötets beslut 2010.

Sedan 2012 finns en bestämmelse i kyrkoordningen som säger att församlingarna får driva näringsverksamhet. Den nämner inget om begravningsbyråer specifikt. Skrivningen har ändå tolkats som ett förbud mot det gäller, enligt beslutet 2010.

2012 upprepade kyrkomötet  förbudet mot att driva begravningsbyråverksamhet utifrån omsorg om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

2013 gav kyrkomötet ett uppdrag till kyrkostyrelsen att tydliggöra gränsdragningen mellan Svenska kyrkans huvudmannaskap för begravningsverksamheten och kyrklig näringsverksamhet i samband med begravning.

Sedan dess har flera rapporter presenterats bland andra Vi sänker tröskeln till kyrkan – Erfarenheter av kyrkliga begravningsbyråer. Den överlämnades till kyrkostyrelsens arbetsutskott hösten 2019.

Den nya utredningen har titeln Förnyad genomgång av frågan om kyrkliga begravningsbyråer