Ett nytt tillfälligt avtal har tecknats om kopiering och projicering av Den svenska psalmboken med tillägg, samt Psalmer i 2000-talet. Avtalet tecknades med Alis efter samråd med Författarförbundet och Musikförläggarna. Avtalet sträcker sig fram till den 1 juli. Det kommer att gälla även om Alis läggs ner i slutet av mars.
– Vi har fortsatta förhoppningar om att kunna teckna även ett nytt, långsiktigt avtal under de närmaste månaderna, säger David Axelson-Fisk, senior rådgivare på kyrkokansliet i Uppsala, och den som håller i förhandlingarna för Svenska kyrkan.
Omfattar gamla kyrkohandboken
I oktober 2024 sa Svenska kyrkan upp det gällande kopieringsavtalet om psalmboken med Alis. Orsaken var att kyrkan anser att avtalet är inaktuellt, bland annat för att det omfattar den gamla kyrkohandboken - inte den nya, och för att regleringen av digital användning av texter och noter anses otillräcklig.
Förhandlingar pågick under hösten. Inför advent och jul enades parterna om att under två månader återgå till det tidigare avtalet. Vid årsskiftet upplevde Svenska kyrkan att det fanns vägar framåt, men i slutet av januari tog organisationerna bakom Alis ett inriktningsbeslut om att organisationen ska läggas ner. En extrastämma ska fatta beslut i frågan den 26 mars.
Kommer inte vara gratis
Thomas Kanger, ordförande för Alis, säger att en nerläggning av Alis inte kommer att leda till ett avtalslöst tillstånd.
– Nyttjandet av psalmboken kommer inte att vara gratis. Men om Alis upphör blir frågan vem som ska ta över som undertecknare av avtalen sedan, säger han.
Författarförbundet, som representerar textförfattarna och ”notgruppen”, som representerar dem som skriver musiken, kommer att förhandla, säger Thomas Kanger.
”Notgruppen” består av föreningarna Musikförläggarna, Föreningen svenska tonsättare samt Sveriges kompositörer och textförfattare.
Men det är ännu inte beslutat vem eller vilka som sedan ska teckna avtal för psalmernas upphovsrättsinnehavare. Alis avgående styrelse kommer att fatta beslut om vem som får ta över som avtalstecknande part. Och styrelserna till den eller de organisationer som tar över, kanske författarförbundet, kanske ”notgruppen”, måste ta beslut om att de tar ansvaret.
