Skolavslutningar i kyrkan lever vidare trots kritik och pandemi

Drygt 80 procent av de ekonomiska enheterna i Svenska kyrkan kommer att ha minst en skolavslutning i någon av sina kyrkor i år. Detta enligt svaren på en enkät som Kyrkans Tidning har skickat ut till alla ekonomiska enheter i kyrkan.

När samma fråga ställdes år 2011, till de ekonomiska enheter som fanns då, svarade nästan 90 procent att de hade skol­avslutningar i sina kyrkor. Andelen pastorat som inte har skolavslutningar har minskat med omkring 10 procentenheter, men antalet skolavslutningar kan ha minskat mer.

Pandemin har påverkat

Pandemin har haft viss påverkan på skolavslutningarna. 14 procent av församlingarna och pastoraten svarar att skolavslutingarna 2022 har blivit färre efter pandemin, men 8 procent säger att de i år kommer ha fler avslutningar än de hade före pandemin.

Där skolavslutningarna blivit fler beror det till exempel för att skolorna vill sitta mer utspridd och därför har fler sittningar. För andra har effekten blivit motsatt då skolorna nu hittat egna former för skolavslutningar som de trivs med och inte återvänder till kyrkan. För en stark majoritet är dock antalet skolavslutningar oförändrade sedan före pandemin.

De flesta församlingarna som har skolavslutningar har dem för grundskolor. Skolavslutningar för för- och gymnasieskolor är mindre vanligt.

De församlingar och pastorat som svarar att de inte har några skolavslutningar anger ofta praktiska skäl till detta. Det kan vara att kyrkan är för liten för att alla ska få plats eller att kyrkan och skolan ligger långt ifrån varandra. Skolledningens attityd är en annan viktigt faktor. Flera församlingar berättar att när skolan har bytt rektor så har skolavslutningar flyttats från kyrkorna.

Inte en självklar tradition

Att skolavslutningar skulle vara en självklar tradition överallt är en missvisande bild, menar Viktor Aldrin, forskare vid Högskolan i Borås och författaren till bok­en Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola.

– Om man är van vid en tradition på ett visst sätt kanske det känns som att man alltid har gjort så. Men när man kommer till en annan kontext eller pratar med varandra i ett annat sammanhang, visar det sig att man gör på massa andra sätt.

Ganska få av församlingarna har en mörk bild av framtiden för skolavslutningarna. 2011 trodde 15 procent att skolavslutningarna I deras pastorat eller församlinga skulle vara borta inom fem år. 2022 svarade något fler, 21 procent, att de inte tror att det kommer att hållas skolavslutningar om fem år. Det är en nästan lika stor andel som svarar att de i dag inte har skolavslutningar. Men 79 procent tror att skolavslutningarna kommer leva kvar i deras församling eller pastorat.

Mediedebatten om skolavslutningar har periodvis varit liv­aktig. Men 76 procent av de svarande uppger att det i dag inte finns någon debatt i lokalsamhället kring skolavslutningar i kyrkan. Flera berättar att den dialog som förs mellan skolan och kyrkan är god.

"Skolavslutningarna som mediefenomen har stendött"

Det är en bild som forskaren Viktor Aldrin delar.

– Skolavslutningarna som mediefenomen har stendött. Jag driver en tes i min bok att det finns en pågående debatt sedan åtminstone 90-talet om religion i svenska skolan som flyttas runt på olika arenor. Det är samma debatt, det är samma argumentation, men man byter innehåll, säger han.

Viktor Aldrin upplevde att debatten om skolavslutningarna nådde sin topp 2017. Sedan dess har den skiftat till att handla främst om religiösa friskolor. Nu har debatten skruvats upp ytterligare, menar han, och handlar om religion överhuvudtaget ska få finnas i svensk skola.

– Politiker har kommit med förslag om att elever inte ska få be i skolan alls. Man betraktar, ­tyvärr, allt oftare praktiserad religion i skolan som farligt ogräs, som gäller att bekämpa så fort som möjligt för det förstör för barnens sekulära uppväxt.