Två av tre oroliga för framtiden

Årsskiftet 2019–2020 såg 63 procent av de svarande mörkare på den ekonomiska framtiden, att jämföra med 54 procent för ett år sedan.

Av de enheter med fler än 40 000 invånare som svarat, svarar alla att de tror på sämre tider. Till exempel Uppsala pastorat, som ska spara 25 miljoner de närmaste fem åren.

Camilla Ruben, förvaltningschef i Norrköpings pastorat skriver:

– Det går (än så länge) långsamt nedåt. Vi har fortfarande en stark balansräkning, men måste anpassa kostnaderna.

Ett annat tecken på att kurvorna pekar neråt är att hela 46 enheter höjde kyrkoavgiften nu vid det senaste årsskiftet. Det är fem fler än 2019.

Även andelen enheter som svarar att de behöver öka sina intäkter vid sidan av kyrkoavgiften ökar starkt, från 44 procent 2019 till 58 procent i årets enkät. De flesta svarar att de främst planerar att öka sina ränteinäkter och intäkter från avgifter som redan finns.

Nära hälften av församlingarna och pastoraten, 47 procent, svarar att de till viss del eller i hög grad är beroende av sina intäkter från kapitalförvaltningen. Det är en stor ökning från 36 procent 2019.

Roger Arvids, kyrkokamrer i Leksands pastorat, berättar om en tuff ekonomisk situation.

– Stora underskott väntas kommande år. Målet är att uppnå en balanserad budget år 2022, säger han

Några församlingar, som Sankt Johannes församling i Stockholm, kommer att spara genom att minska öppettiderna på sina kyrkor. Andra, som Svalövsbygdens församling i Lunds stift, väljer att vakantsätta tjänster.

Trots det negativa ekonomiska prognoserna svarar nära var tredje församling att de räknar med att ha ökade kostnader för sin verksamhet under 2020. Bara var femte räknar med att minska kostnaderna, visar enkäten.

Bland dem som räknar med sänkta kostnader svarar de flesta att de ska minska inom två områden: fastighetsunderhåll och personalkostnader. Det är också de två områdena, som i omvänd ordning, är de tyngsta utgiftsposterna i de allra flesta församlings- och pastoratsbudgetar.

Av församlingarnas driftskostnader 2018 går nära 41 procent till stödjande verksamhet, där fastigheter är den tyngsta posten.

– I genomsnitt utgör fastighetskostnaderna 23 procent av församlingarnas och pastoratens kostnader. Men det varierar stort mellan olika församlingar och olika delar av landet, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet till Kyrkans Tidning.

För vissa enheter utgör fastighetskostnaderna mer än halva budgeten.

Var fjärde församling och pastorat svarar att de har kyrkor som inte behövs för verksamheten. På frågan vad de ska göra med kyrkorna de inte behöver, svarar häften av de aktuella församlingarna att de kommer att använda dem sporadiskt eller lägga dem i malpåse.

15 procent av de enheter som tänker minska sina kostnader i år, säger att de kommer att sälja en eller flera fastigheter. Under förra året såldes främst prästgårdar och församlingshem.

Knappt hälften av församlingarna, 45 procent, svarar att de kommer att satsa mer på någon verksamhet under 2020: i första hand på barn- och ungdomsverksamhet, det svarar fyra av tio. Drygt var tredje av dem som ska satsa svarar att de kommer att lägga mer pengar på fastighetsunderhåll, var fjärde på konfirmandverksamhet.

Var femte av församlingarna som ska satsa mer svarar att de kommer att satsa mer på diakoni och personal. Flera församlingar svarar att de ska satsa mer på information och kommunikation.

Täby församling norr om Stockholm svarar att det under 2020 handlar om att göra samma saker, mer effektivt.

– Vi kommer lägga mer resurser på att effektivisera nyttjandet av våra lokaler och förlägga verksamheter på olika tider för att optimera lokalutnyttjande. Syftet är att frigöra lokalyta som vi kan hyra ut för att på så sätt minska vårt intäktsberoende från kyrkoavgiften, säger Olle Molin, administrativ chef.

Hur man ska kunna minska och förändra kostymen snabbt utan att riskera några negativa konsekvenser för till exempel gudstjänstliv är en väldigt komplex fråga, tycker Anni Haraldsson, ekonom i Partille pastorat i Göteborgs stift.

– Därför krävs ett stort analytiskt arbete i samarbete med pastoratets olika chefer och förtroendevalda. Fastigheterna står för en stor del av våra kostnader och måste granskas, anser hon.

– Vad har vi för avtal, driftskostnader per kvadrat, hur mycket nyttjar vi lokalerna, kan vi nyttja de på ett resurseffektivare sätt, vilka underhåll och investeringar måste göras i relation till vad församlingarna önskar?

Enkäten visar att sex av tio församlingar räknar med ökade fastighetskostnader och att två tredjedelar räknar med ett fortsatt medlemstapp på mellan en och två procent de närmaste tre åren. 17 procent tror att tappet blir ännu större. Detta betyder minskade intäkter från kyrkoavgiften för nästan alla.