Kyrka i Wittenberg, Tyskland. Foto: Lennart Lundberg
Tyska regeringen vill avskaffa statsbidraget till kyrkorna. Anledningen är att regeringen inte anser att bidrag kan rättfärdigas när så många lämnar kyrkan.
I Tyskland går cirka 600 miljoner euro per år till de katolska och lutherska kyrkorna genom ett statsbidrag. Pengarna ska täcka kostnaderna för bland annat lokaler och hjälparbete i kyrkorna. En annan stor inkomstkälla för kyrkorna är kyrkoskatt.
Ekot rapporterar att den tyska regeringen nu vill avskaffa statsbidraget till kyrkan. Anledningen är bland annat att allt fler lämnar kyrkan, vilket enligt regeringen innebär att bidraget inte går att rättfärdiga.
Står skrivet i grundlagen
Statsbidraget har historiska orsaker (se faktaruta) och alla skattebetalare är med och bidrar, oavsett om de är medlemmar i kyrkan eller inte.
Frågan om att avskaffa statsbidraget är inte ny. Sedan 100 år tillbaka har det stått i den tyska grundlagen att bidraget till kyrkorna bör avskaffas. Trots detta har beslutet om att stoppa statsbidraget skjutits upp.
I en intervju med Ekot säger Thomas Rachel, religionspolitisk talesperson i det kristdemokratiska oppositionspartiet CDU, att partiet står bakom att fullfölja det som står i grundlagen. Han tycker dock att detta måste ske ordnat och i samråd med kyrkorna, vilket han inte tycker det gör nu.
Vad händer när bidragen avskaffas?
Anledningen till att beslut i frågan dröjt så länge, är att man inte kunnat enas om hur man ska kompensera kyrkorna. Den tyska tidningen Deutschlandfunk har i en artikel djupdykt i situationen.
Enligt Deutschlandfunk har staten övervägt olika sätt att på bästa sätt dra in bidraget. Bland annat har det talats om en lösning som innebär en kompensationssumma på över 10 miljarder euro, vilket motsvarar mer än 18 gånger de årliga betalningarna.
Delstaterna som i dag finansierar statsbidragen är har dock varit ovilliga att acceptera detta, eftersom de anser att det skulle bli alldeles för dyrt.
Fakta: Statsbidraget bakgrund
Den 25 februari 1803 samlades rikets ständer i Regensburg för att anta en av det Heliga Romerska rikets sista lagar: Reichsdeputationshauptschluss.
Under Napoleonkrigen hade de vänstra Rhenområdena tillfallit Frankrike, vilket ledde till territoriella förluster för Preussen, Bayern och Baden-Württemberg. Dessa furstar krävde kompensation.
Kyrkans landområden beslagtogs och överfördes till furstarna.
Kyrkorna, som tidigare hade finansierat många av sina kostnader genom intäkter från landområdena, krävde nu kompensation. Staten tog på sig ansvaret att finansiera präster och en rad andra tjänster. En uppgörelse som gäller än idag.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.