Patriarken Kirill av Moskva har mött en storm av kritik. Han har, trots många uppmaningar från andra kyrkliga ledare, inte tagit avstånd från den ryska krigföringen i Ukraina. Tvärtom har han i predikningar och uttalanden framfört en storrysk ideologi som utgör själva grunden för Rysslands strävan efter att dominera sina grannländer.
Den rysk-ortodoxa kyrkan är medlem i Kyrkornas världsråd, vars generalsekreterare Ioan Sauca har uppmanat Kirill att agera mot kriget. Senast skedde det inför påskfirandet, då Sauca vädjade om att Kirill skulle använda sitt inflytande för att utverka en vapenvila under själva påskdagen.
Det har höjts röster för att den ryska ortodoxa kyrkan ska uteslutas ut Kyrkornas världsråd, den mest prominenta kritikern är den tidigare anglikanske ärkebiskopen Rowan Williams. Ingen medlemskyrka har dock tagit öppen ställning för en uteslutning och Ioan Sauca motsätter sig också det. I en intervju säger han att han kommer fortsätta att fördöma aggressioner och krig:
– Men jag kommer göra mitt bästa för att bevara Kyrkornas världsråd som det var tänkt att fungera, och hålla möjligheten till dialog öppen. Om vi utesluter dem som vi inte tycker om eller håller med, vilka ska vi då tala med, hur kan vi då gå mot försoning och långsiktig fred?
Uteslutning har bara hänt en gång
Peter Lindvall, som är chef för enheten för pastoral utveckling med ekumenik i Svenska kyrkan på kyrkokansliet, skriver till Kyrkans Tidning att frågan inte är väckt inom Svenska kyrkan.
– Därför finns inget formellt beslut, men i nuläget gör vi ingen annan tolkning än den som Sveriges kristna råd gör. Så länge Rysk-ortodoxa kyrkan är medlem av Kyrkornas världsråd så ser vi att det finns möjlighet till dialog och rum för att framföra kraftfull kritik.
Det har bara skett en gång tidigare i Kyrkornas världsråds historia att en kyrka uteslutits, det rörde sig då om en afrikansk kyrka som lämnat treenighetsläran.
I en analys som publicerats på Religion Dispatches, ett amerikanskt webbmagasin som skriver om religion, politik och kultur, skriver journalisten Katherine Kelaidis att en uteslutning kan få svåröverblickbara konsekvenser. Sedan tidigare finns ett missnöje i många ortodoxa kyrkor med Kyrkornas världsråd, som man ser som en liberalteologisk kraft som stödjer västvärldens agenda. En uteslutning skulle kunna ge dem vatten på sin kvarn och få patriarken Kirill att framstå som en ledare som står upp för ortodoxa värden mot en depraverad västvärld. Det skulle kunna stärka honom och Ryssland, fruktar Katherine Kelaidis.
