Utlandskyrkans nya sätt att vara kyrka

Berlin

Hos Svenska kyrkan i Berlin står ett stort tält, hyrt ända fram till efter påsk. Här firas gudstjänst varje söndag klockan 11. Alla gudstjänstfirare måste bära munskydd och det är rejält med luft mellan varje person.

Pamela Garpefors, tillförordnad kyrkoherde i Berlins svenska Victoriaförsamling, berättar hur glad hon är över att kunna fira gudstjänst och hålla aktiviteter i församlingens stora park som också är Svenska skolans gård.

– Den har gett oss möjligheter att ställa om och tänka nytt. Församlingen har också stora lokaler som vi kan använda strategiskt, fortsätter Pamela Garpefors.

Svenska kyrkan i Berlin fortsätter med digitala gudstjänster parallellt med gudstjänsterna i tältet.

– Det fungerar mycket bra. Församlingen är flexibel och klär sig efter utomhustemperatur. Vi sitter på avstånd med munskydd, vi ser varandra med varma blickar och vi känner hoppets kraft tillsammans.

Pamela Garpefors berättar att entusiastiska medarbetare och frivilliga tillsammans med kyrkorådet hittat nya sätt att vara kyrka under pandemin.

– Redan i mars, under lockdown, skapades digitala gudstjänster, kyrkkaffen, öppen förskola och körer tillsammans med telefonkedjor och extra tydlig information för en fungerande verksamhet. Vi erbjöd mat- och medicinleveranser.

Under senvåren kunde församlingen öppna som vanligt igen och midsommar kunde firas i församlingens stora park.

– Under hösten har Berlins affärer varit öppna och gudstjänster får firas. Eftersom vi inte har möjlighet att ordna den årliga julbasaren, som brukar ha omkring 10 000 besökare, ordnar vi en digital julshop samt en liten julbasar med restriktioner. Den pågår ända fram till den 23 december.

Körlivet har hållits i gång med fysiska träffar utomhus, även i mörker och kyla, men nu kompletteras körerna med digitala träffar. Körerna sjunger på de flesta gudstjänsterna och ger även konserter digitalt.

De ekonomiska svårigheterna är liksom för många andra utlandsförsamlingar prövande även för Victoriaförsamlingen, som dock budgeterat för endast ett mindre underskott.

– Vi har funnit nya sätt att samla in pengar och så utvecklar vi ett fundraisingskoncept. Vi är oerhört tacksamma för att gåvor och kollekter har ökat, säger Pamela Garpefors.

Italien

Italien drabbades tidigt och hårt av pandemin i våras. Över en natt förändrades alla förutsättningarna för kyrkans verksamhet då Svenska kyrkan i Rom gick in i en total nedstängning.

Kyrkoherde Olof Olsson förklarar att halva Italien är nedstängt just nu, men Rom och Lazio där han befinner sig är delvis öppet och kyrkan tillåts ha en liten, men mycket begränsad fysisk verksamhet. Det digitala måste alltså fortsätta parallellt med små samlingar i kyrkan.

– Vi kämpar just nu med att hålla huvudet över ytan eftersom vi har varit inne i en otroligt arbetskrävande tid med att genomföra en coronaanpassad julbasar. Kyrkans ekonomi är fullständigt beroende av julbasarens inkomster så vi har lagt ner mycket tid, kraft och energi att få till detta på bästa sätt.

– Ekonomin har utmanats enormt med uteblivna vigslar, bara det är ett tapp på drygt 100 000 kronor, samt uteblivna kollekter, påskbasar och servering. Men vi kämpar och försöker tänka nytt. Man kan ju tro att pandemi och nedstängning betydde mindre arbete, men det har tvärtom inneburit mer arbete för oss.

Hur var det i början, när pandemin tog över helt och hållet i Italien?

– Vi satsade direkt på två saker: Dels ringde runt till våra församlingsbor över hela landet. Det tog tid, men var otroligt uppskattat av många. Dels la vi om till digital verksamhet.

Enklare gudstjänster och andakter, bokcirklar och öppet hus startades direkt på nätet, via plattformen Zoom. Barngruppen försågs med sånger, inlästa sagor och pysseltips i en särskild Whatsapp-grupp. Övriga möten hölls digitalt.

– Utmaningarna var framför allt att vi inte precis var särskilt insatta i det tekniska runt digitala sändningar, säger Olof Olsson.

Vad tar ni med er för lärdomar in i framtiden?

– Många! Vi kommer nog inte att helt gå tillbaka till vår gamla verksamhetsform. Vi har fått ta del av många positiva kommentarer från personer som tidigare sällan kunde närvara fysiskt vid våra olika aktiviteter, men som fått möjlighet att vara med nu med det digitala.

– Gemenskapen och samhörigheten mellan svenskar i Italien har stärkts otroligt mycket under denna tid.

Bryssel

Fredrik Ollila, kyrkoherde i Svenska kyrkan Bryssel, berättar att beslutet om nedstängning kom en fredag. Redan på söndagen flyttades verksamheten ut på nätet.

Varje söndag livesändes högmässan på Facebook, även en veckobön lades ut, 11-kaffe på Skype serverades fyra dagar i veckan. ”Pyssel och bön” för barnen lades ut och Ung i Bryssel-verksamheten och konfirmandgruppen möttes på Zoom.

– Vi hade en del utmaningar, som hur vi skulle nå de äldre i vår församling som kanske inte är så bra på datorer. Till dem hörde vi av oss per telefon. En annan utmaning var tekniken när vi skulle livesända på Facebook.

Under hela hösten har söndagsgudstjänsterna fortsatt sändas på Facebook.

– Nu är vi lockdown igen och alla våra verksamheter, utom de för barn under tolv år, är inställda och en del har flyttat ut på nätet igen. Vi gör en julkalender med ett avsnitt varje dag den 1 till den 25 december som vänder sig både till barn och vuxna.

På det stora hela så har det fungerat bra, förklarar Fredrik Ollila, fastän det känns väldigt tomt, särskilt nu i advents- och jultiden som vanligtvis är en intensiv period.

Den stängda kyrkan under stora delar av året plus en annan sorts julbasar har påverkat församlingens ekonomi. Personalkostnaderna har dragits ned med deltidspermitterad lokalanställd personal och i höstas drogs en assistenttjänst in och tjänsten som husvärd har minskat. Medlemsavgifterna har höjts och många församlingsbor har lämnat gåvor.

Nederländerna

Maria Scharffenberg är kyrkoherde i Svenska kyrkan Nederländerna. På Luciadagen var det dags att öppna lucka 13 i en interreligiös och digital adventskalender som Sverige deltog i och som församlingen ansvarade för just den dagen. Och det var ju inte så svårt att gissa vad som var där bakom.

– Idén kom från kyrkoherden i Evangeliska tyska kyrkan som vi har ett mycket gott samarbete med. Det hela växte till ett samarbete mellan många olika kyrkor och andra religiösa organisationer här i Den Haag. Även civilsamhället är med, som till exempel Stadshuset. 

Vad gjorde ni när samhället stängde ned under våren?

– Eftersom vi i Nederländerna inte har en egen kyrkobyggnad där vi träffas var steget att förflytta allt till nätet och till telefonen relativt kort för oss. Anpassningen gjordes inte bara av information och kontakt, utan även av gudstjänster, samlingar och själavårdande samtal som blev digitala.

Vilka utmaningar har ni haft?

– Att skapa gemenskap och samvaro när man inte får träffas fysiskt. Att verkligen nå alla. Utmaningen är också att vår ekonomi blir lidande. Då vi inte träffas för fysiska gudstjänster förlorar vi intäkter som kollekter och kaffeförsäljning. Att vi dessutom var tvungna att ställa in julbasaren är ett hårt ekonomiskt slag för oss.

Vad har fungerat bra och dåligt?
– Att spela in gudstjänsterna i förväg och sända dem via nätet har fungerat väldigt bra. Vi börjar så sakteliga lära oss att livesända nu när vi äntligen får träffas igen.

– Vi bär också med oss vikten av ett enkelt telefonsamtal. Att våga ringa till varandra. Jag har tillbringat mycket tid detta år med att helt enkelt bara ringa och prata med våra församlingsbor. Alla samtal måste inte vara stora. Att bara få prata om väder och vind i några minuter kan vara minst lika viktigt och bryta en annars förödande ensamhet.

– Zoom har också varit ett väldigt bra arbetsredskap. Våra seniora damer träffas regelbundet med hjälp av zoom. Och även om de tycker att det är sorgligt att inte få träffas tycker de samtidigt att det är härligt att trots allt få ses så här. De här träffarna har dessutom gjort att damer som bor långt bort nu kunnat vara med för första gången på länge.

Hur har ni jobbat?

– Vi har haft och har fortfarande  en mycket medveten satsning på digital närvaro. Jag är ensam anställd i Nederländerna så möjligheterna är något begränsade, men mycket tid har lagts på att få församlingsborna att bygga egna nätverk och hålla kontakt med varandra.

Vad vill ni bära med er till Svenska kyrkan i Sverige, som vi kan ha nytta av att tänka på nu när vi gått in i tuffare nedstängning?

– Våga vänd på resonemanget! Istället för att fundera över hur många man kan få in i kyrkobyggnaden för att hålla den traditionella gudstjänsten - fundera på vad som är kärnan och det viktiga och hur vi förmedlar det till dem som inte kan komma.

– Våga lita på att även en webbsänd gudstjänst kan förmedla närvaro och hopp! Nätet kan inte ersätta det fysiska mötet, men det kan vara ett bra komplement och det som bär i tider av oro.

– Våga tänk enkelt. Ett brev med en hälsning, ett telefonsamtal med en enkel fråga, en bild med ett ljus och en psalmtext på sociala medier. Det behöver inte vara svårare eller krångligare än så, men kan betyda så oerhört mycket.

– Våga lita på att även äldre kan hantera nätets olika funktioner. Med hjälp och stöd kan även de vara med på zoom eller facetime.

– Våga använd de frivilliga krafterna. Församlingen är så mycket mer än de anställda. Uppmana församlingsborna att ringa varandra, att ta hand om varandra, att de som bor nära ser till varandra och bryr sig om varandra.

Köpenhamn

Under våren var restriktionerna hårda i Danmark, max 10 personer fick samlas, säger Thomas Stoor, kyrkoherde i Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn.

– Vi valde att ändå hålla öppet ett par timmar om dagen samt att fira samtliga gudstjänsteöndagr, under påsk och på sarna, med max 10 personer. int

– När allt annat stängde kände vi att kyrkan inte stänger, utan finns som en trygghetens oas mitt i pandemins öken. Vi upplevde att det betydde oerhört mycket för vissa av våra församlingsmedlemmar att varje dag kunna gå till kyrkans lokaler för en kopp kaffe och känna en social samvaro – fast med avstånd. 

Vid sidan av de fysiska gudstjänsterna la församlingen ut fyra minuter långa digitala andakter inför påskens gudstjänster och skrev nyhetsbrev varje vecka, istället för en gång i månaden. 

– Och så hade vi telefonlistor och ringde runt till våra äldre men också till andra för att hålla kontakten. Vi levererade tidningar och hälsningar till de församlingsbor som satt instängda på äldreboenden. Högmässorna, alltid med mässa och predikan, uppskattades mycket och var för vissa besökare helt avgörande som ett ljus i mörkret. Sjuk- och fängelsebesök gjordes också under denna period, förstås med munskydd och försiktighet.

Under sommaren, när allt var lugnare vad gäller pandemin, hade kyrkan som vanligt öppet sex timmar om dagen och två gudstjänster firades i veckan. 

– Det gör vi fortfarande eftersom det är tillåtet i Danmark. Den mesta församlingsverksamheten har kunnat genomföras under hösten med hänsyn till myndigheternas bestämmelser. Det är vi mycket tacksamma över.

– Omsorgen om varandra, speciellt de äldre, och den diakonala medvetenheten har ökat under denna tid. Gudstjänstens betydelse för en kyrka som inte ger upp, utan låter bönen och närvaron leva och få vara en  trygghet mitt i en orolig tid, värdesätts också mera.

– Annat kan stänga, men kyrkan stänger inte. Mycket kan släckas ner, men bönens låga ska aldrig släckas. En kyrka som inte ber är en död kyrka. Mitt i pandemins öken får kyrkan vara den oas där vi hämtar kraft och mod inför dagar som kommer.

Storbritannien

Magnus Berggren har varit pedagog hos Svenska kyrkan i London i tre år. Tillsammans med volontärerna Isak Visti och Carolina Janner nappade Magnus Berggren på kyrkorådsordförandens snilleblixt - en digital söndagsskola på församlingens egen youtubekanal. Nu skulle de svensktalande barnens lockdowntillvaro i London bli lite lättare!

– Vi var ju tvungna att stänga ner helt och hållet, men tillsammans bollade vi idéer, byggde en studio och  hade så roligt. Upplägget tänkte vi oss som ett traditionellt barnprogram och så blev det.

De pyntade studion, skrev manus, tänkte ut olika teman för barnen och så kom de loss, med änglar, himlen, liturgiska färger och kyrkoåret. Varje lördag lades ett nytt program ut.

– Vi lärde oss så mycket och blev bättre efter hand. Det blev så uppskattat, och jag vet att föräldrar tittade också. Tio avsnitt fick vi ihop och tillsammans med våra livestrameade gudstjänster fick vi till en väldigt välkomnande känsla som visade att kyrkan fortfarande är verksam trots att våra kyrkobesökare inte fysiskt kunde komma hit.

Nyligen stängde Storbritannien på nytt ner en månad, ett system som successivt lättats upp i olika regioner. Men nu blev det ingen mer söndagsskola, i stället har tiden ägnats åt julmarknaden, både digitalt och i riktiga livet.

– En positiv erfarenhet är att vi fått fler besökare när vi nått ut digitalt. Så många fler har kunnat delta i våra gudstjänster, från Skottland till Irland, säger Magnus Berggren.

– Mitt råd till alla i Sverige som fått hårdare restriktioner är: Fortsätt håll fast i nånting, visa att ni finns. Nu är det som det är och vi gör alla så gott vi kan. Gör som vi här i London, drick kyrkkaffe på zoom. Allt går, men det kräver lite övning.

Hamburg

Per Edler, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Hamburg, säger att all verksamheten i församlingen påverkats under pandemin.

Vad har ni gjort för att anpassa er? 

– Allt som krävs! Vi har formulerat hygienkoncept, som registrerats och godkänts av Hamburgs stad, för gudstjänst och kafé. Kaféet är stängt nu, enligt direktiven som gäller. Hygienkonceptet görs individuellt för varje kyrka men redovisas gemensamt till staden via vårt ekumeniska organ ACK, Arbeitsgemeinschaft Christliche Kirchen in Hamburg. Det innebär att vi åtar oss en särskild renhållning, att vi håller distans och att vi i allt uppfyller de regler som gäller för kyrkliga samlingar.

Under mars till mitten av maj fick gudstjänster inte firas. I stället gjordes videoproduktioner som sändes via hemsida, facebook och youtube.

I brist på fysiska möten ringde församlingen upp samtliga medlemmar under den nedstängda perioden, 330 hushåll, vilket uppskattades. 

– De vi inte nådde per telefon fick en hälsning via posten. ​Trots att vi får fira begränsad gudstjänst i kyrkorummet igen så har vi ambitionen att på nytt nå ut personligen till alla medlemmar under tiden kring jul och nyår, då flera lever i en sorts självvald och ansvarstagande karantän.

Vilka utmaningar har ni haft? 

– Allmänt sett så är kravet på flexibilitet den största utmaningen. Man måste planera, men samtidigt vet man att all planering kan kullkastas med mycket kort varsel om nya beslut kommer. Sådant har hänt hela tiden, men vi har lyckats anpassa oss. Till exempel hade vi helt gjort om konceptet för en publik julbasar, med enkelriktade linjer genom lokalerna, begränsat insläpp och skyddsskärmar, när även den möjligheten stängdes. 

Vad gjorde ni då?

– Då fick vi fokusera på lösningar via webben. Vi i personalen har ingen sådan kompetens och vi hade inte möjlighet att köpa in den tjänsten heller. Då fick vi hjälp av en volontär som tillsammans med några andra hjälpte oss.

– De tekniska utmaningarna har varit stora, som att med enkla medel och med kort varsel producera och videoredigera gudstjänster och andakter. 

Per Edler lyfter också fram de ekonomiska utmaningarna som pandemin skapar.

– När vi inte har några fysiska gudstjänster blir kollekten mindre. Just nu är vi inne i basarmånaden som är årets största inkomstkälla. Vi kommer naturligtvis att gå ur detta med ett stort underskott jämfört med budget, även om vi gjort en webb-butik för vårt julmarknadsmaterial.

Även administrativa utmaningar har funnits.

– Vi hade inte tillstånd för webb-försäljning. Enligt kommunens vanliga ordning skulle tillståndet ta åtta veckor, men kommunen såg vår nöd och snabbehandlade ärendet så att tillståndet gavs redan i mitten av november.

Per Edler säger att Utlandskyrkan ofta har medarbetare som är flexibla generalister, vilket är tur eftersom en sådan här situation kräver att både personal och frivilliga är beredda att tänka nytt och gå in i nya uppgifter, säger han.

Vad har fungerat bra och dåligt? 

– Det mesta har fungerat över förväntningarna och vi är stolta över hur vi lyckats lotsa oss igenom detta. Videogudstjänsterna har dessutom nått långt utanför de kretsar som annars har möjlighet att besöka oss. Vi kommer därför, oberoende av coronaregler, att dela vissa gudstjänster via sociala medier även i fortsättningen.

– Körer är en viktig del av varje kyrkas verksamhet. Det är kanske det som har varit svårast att upprätthålla. Övning via nätet är inte lätt, men gemenskapen har bevarats i körerna genom zoom. De körmedlemmar som känt sig trygga med att leda psalmsången solo har gjort det vid våra gudstjänster i kyrkan. Allmän unison psalmsång är nämligen inte tillåten i Hamburg nu under pandemin.

Vad gäller kyrkorådsarbetet, säger Per Edler, blir man lätt tvungen att prioritera akuta frågor istället för långsiktiga perspektiv. "Men det ligger i sakens natur".

Hur skulle du beskriva sättet som ni har jobbat på? Vad vill ni bära med er till Svenska kyrkan i Sverige, som vi kan ha nytta av att tänka på nu när vi gått in i tuffare nedstängning?

– Nyckelorden är flexibilitet, idealitet och mod. Utan hängiven personal och många frivilliga så hade det här  inte varit möjligt. Och modet måste vara större än rädslan för att göra fel. När alla gör något som är helt nytt måste man få prova sig fram och inte behöva skämmas om första försöket