Kritiken som lyfts fram mot Svenska kyrkans utbildningsinstitut (Skui) de senaste åren har dels handlat om själva innehållet i undervisningen och dels om diskussionsklimatet på skolan. I december 2020 presenterades en utvärdering av slutåret som visade att en tredjedel av studenterna som gått det mellan 2014 och 2019 inte var nöjda. Prästerna var särskilt kritiska.
Nu har prästutbildningen utretts av Björn Vikström, professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi.
– Det har varit roligt och utmanande, säger han.
– Det här är den tredje utredningen inom ganska få år som involverat prästutbildningen och jag tror det finns en viss trötthet och en förväntan på att man ska kunna skapa en lösning som håller lite längre tid.
Avskaffa pastorsadjunktsåret
Ett av förslagen som lyfts fram i utredningen är att avskaffa pastorsadjunktsåret, introduktionstjänsten för nyvigda präster.
– När man har en så pass lång utbildning, förutom den akademiska utbildningen och slutåret även allt det som stiften ordnar, så är det en rimlig förväntan att man är färdig att gå ut i yrkeslivet efter det, säger Björn Vikström.
Att ta bort pastorsadjunktsåret skulle spara resurser och även göra utbildningen mer jämlik med diakonernas som inte har motsvarande introduktionstjänst. I stället för pastoratsadjunktsår ser Björn Vikström framför sig god handledning under första året på arbetsplatsen och fortbildning.
– Att man får gå kurser i centrala ämnen efter att man fått smaka på jobbet, så man växer in i prästarbetet.
Björn Vikström föreslår att kyrkostyrelsen fattar ett principbeslut om att avskaffa pastorsadjunktsåret och tillsätter en ny utredning för att titta på konsekvenserna av den förändringen och vilka regeländringar som behövs.
Reviderad utbildningsplan
I utredningen presenteras också en reviderad utbildningsplan för prästutbildningen vid Skui. Björn Vikström har strukturerat om de övergripande målsättningarna under tre rubriker: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt personlig utvecklig och andlig fördjupning. Det sista området innehåller inte likt de två första regelrätta krav som måste uppfyllas för att få examen.
– Men det är ett sätt att understryka att den personliga utvecklingen och att fördjupas i sin tro under slutåret är en lika viktig del som det andra.
Bland kriterierna som ska uppfyllas finns kraven att prästerna ska kunna argumentera i etiska frågor och analysera teologiska argument för olika ståndpunkter samt vara delaktiga i kyrkans diakonala och profetiska uppdrag.
– Det har funnits en oro att prästrollen riskerar att begränsas till de mer traditionella prästuppgifterna kring gudstjänstliv och förrättningar, säger Björn Vikström.
Tydliggörande om prästers kunskap
Det tydliggörs också att de blivande prästerna ska ha kunskap om och förståelse för ”Svenska kyrkans historia och dess olika fromhetstraditioner, däribland språkliga och kulturella minoriteter inom kyrkan”.
– Jag har på flera ställen i utredningen lyft hur viktigt det är att man under sin studietid lär sig tala teologi med varandra, även med de som tänker annorlunda än man själv.
– Den utmaningen är kanske speciellt stor i dag eftersom fler läser mycket av sina studier på distans, då är det viktigt att man fysiskt utsätts för att möta andra.
Utveckla den pedagogiska kompetensen
Enligt Björn Vikström har kritik lyfts som handlar om att vissa lärare vid Skui lagt locket på för tidigt i stället för att våga ta svåra teologiska diskussioner.
– Det gäller definitivt inte alla lärare, men det är ändå så pass många som lyft sådan kritik att det behöver tas på allvar.
Skui har redan gjort vissa satsningar på att vidareutbilda lärarna i pedagogik. Det bör fortsätta, tycker Björn Vikström. Han föreslår också att en referensgrupp inrättas för att fungera som bollplank och avlastning för Skuis ledningsgrupp.
– Jag tänker mig en person med erfarenheter av högskolepedagogik, kanske i synnerhet distansundervisning, representanter för stiften och någon från en församling.
Mindre fokus på samverkan
Momenten av samverkan mellan profilerna har också fått kritik från studenter. Olika yrkesgrupper kommer med olika kompetenser i bagaget vilket gör det svårt att hitta rätt nivå.
– Jag har en varm rekommendation om att ge en tydlig signal från kyrkostyrelsen att Skuis främsta mål är att stärka kunnandet, färdigheten och identiteten inom respektive profil. Samverkan är viktig men något man kanske i större utsrräckning kan lära sig under praktikperioden och i församlingsarbetet.
På måndag ska utredningen presenteras för kyrkostyrelsen och i januari för biskopsmötet. Björn Vikström framhåller att mycket i prästutbildningen redan fungerar bra, men han hoppas att han lyckats gör det som efterfrågats i direktiven: presentera förslag på utveckling utifrån prästens nyckelroll.
– Jag upplever att en del av problematiken är att det råder en osäkerhet kring vad som är prästens specifika kompetens i församlingen som akademiskt utbildad teolog. Jag har velat peka på att det är just färdigheten att klä tro i ord och kunna relatera nutidstolkningar till tolkningar i historien och i andra samfund. Om min utredning kan stärka den kompetensen hos blivande präster är jag väldigt glad, säger han.
