Endast en tredjedel av unga hbtq-personer anser sig ha en bra psykisk hälsa och var femte har någon gång övervägt att ta sitt liv. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Svenska kyrkan arbetar aktivt med hbtq-frågor, säger Erik Gyll, chef för enheten för diakoni och hållbar utveckling på kyrkokansliet.
– Dels handlar det om att använda modellen Regnbågsnyckeln för att skapa trygga platser för hbtq-personer så att församlingslivet blir den plats där man helt och fullt kan vara sig själv.
– Dels håller kyrkokansliet tillsammans med Västerås stift på att jobba med ett metodmaterial som heter ”Meningen med mig” som handlar om att motverka ungas ohälsa och där är hbtq-perspektivet också ett självklart perspektiv.
I sin rapport har MUCF studerat omvändelseterapi, alltså försök att få någon att dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexualitet eller sin könsidentitet. Rapporten hänvisar till tidigare studier som visat att sådana försök att ”omvända” någon genom exempelvis bön har förekommit inom flera samfund. Både inom Svenska kyrkan, frikyrkor och muslimska samfund.
Hatbrott eller inte?
Det är dock enligt myndigheten svårt att veta hur utbrett detta är och utifrån materialet som finns omöjligt att dra någon tydlig gräns mellan omvändelseförsök och sådant som kan klassas som hedersrelaterat förtryck eller hatbrott.
– Vad som sker i det slutna rummet vet vi inte så mycket om, men den allmänna bilden är att detta är något som jobbats med i Svenska kyrkan under lång tid. Men finns det sådana erfarenheter är det något som vi ser väldigt allvarligt på, säger Erik Gyll.
MUCF föreslår i sin rapport att regeringen ska tillsätta en utredning för att undersöka förutsättningarna att förbjuda omvändelseförsök. En sådan lag är något som åtta S-politiker tidigare föreslagit och som Kyrkans Tidning rapporterat om.
– Alla former av negativ påverkan som riskerar att göra så att barn och vuxna drabbas av psykisk ohälsa eller har en vilja att avsluta sitt liv är väldigt sorgligt och något som gör en upprörd, säger Erik Gyll.
Vad finns det för utmaningar för Svenska kyrkan när det kommer till att ha högt i tak både för dem som har en mer traditionell bibeltolkning gällande exempelvis äktenskapet och för hbtq-personer som ska känna sig inkluderade?
– De två måste mötas. Jag kan ha vilken teologisk tolkning som helst, men det blir först när den möter den människa som det faktiskt gäller som jag tvingas pröva om det håller när det kanske skadar andra eller gör det svårt att leva. Vårt uppdrag som kristna är befrielse från det som stänger oss inne.
