Våg av kopparstölder i Uppsala stift

Skuttunge kyrka, Bälinge kyrka och Viksta kyrka är tre av kyrkorna i Uppsala stift som under kort tid blivit av med stuprör. Foto: Anders Tukler, Lars Rindeskog, Wikimedia

Under sensommaren har flera församlingar i Uppsala stift utsatts för kopparstölder när stuprör rivits ner från kyrkor.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Skuttunge kyrka, Bälinge kyrka och Viksta kyrka är tre av kyrkorna i Uppsala stift som under kort tid blivit av med stuprör. Foto: Anders Tukler, Lars Rindeskog, Wikimedia

Flera stölder av koppar har drabbat Uppsala stift den senaste tiden, något som Upsala Nya tidning var först med att rapportera om. I september stals 25–30 meter stuprör och en bit av åskledaren i koppar från Bälinge kyrka.  

– Vi vet ju att det har varit så i flera år att man åker runt och stjäl koppar från kyrkor och järnväg, och nu verkar det ha varit en omgång här runt oss, säger Emma Hedlundh, vikarierande kyrkoherde i Bälingebygdens församling, till Upsala Nya Tidning. 

Björklinge, Skuttunge och Viksta församlingar har också drabbats av kopparstölderna. Från Björklinge kyrka, som ligger någon drygt mil från Bälinge kyrka, stals stuprör i början av augusti. Viksta kyrka och Skuttunge kyrka utsattes för samma sak några veckor senare. 

Stuprören rivs ner från marken

Under samma helg försvann även tre stuprör från Tensta kyrka, som tillhör Vattholma pastorat. 

– Först när jag hörde att de hade varit i Viksta och Skuttunge tittade jag och såg att de var borta här också, säger Cecilia Johansson, chef för vaktmästeri och fastighet i Tensta kyrka, till Upsala Nya Tidning. 

Det är bara delar av stuprören som har försvunnit. 

– De klättrar inte, utan står på marken och rycker och tar det de får med sig, förklarar Cecilia Johansson.