Rapport visar på det ökade våldet mot kvinnor under pandemin

Rapporten har skrivits av Maria Bard som för snart ett år sedan var på väg att med familjen resa till Sydafrika som Act Svenska kyrkans utsända. Svårigheten att få visum satte stopp för planerna och nu sköter hon arbetet som regional representant i södra Afrika hemifrån Stockholm.

– När pandemin kom var det nästan tur i oturen att vi inte hunnit resa för att kanske tvingas åka tillbaka utan lägenhet och skolplatser. Min make hade sagt upp sig från sitt arbete och jobbar nu som vaktmästare på ett demensboende i väntan på att vi ska komma iväg.

Hon berättar att många av Act Svenska kyrkans partner redan fått ställa om arbetet för att möta den akuta ökning av humanitära behov som uppstått under pandemin. Allt fler rapporterar även om ökat våld bakom hemmens stängda dörrar.

– Religiösa ledare tillhör de som många gånger först får höra krisens berättelser. Framför allt i utvecklingsländer är kyrkans etablerade kontaktnät en styrka.

Inom Act Svenska kyrkan har Maria Bard arbetat med att kartlägga skuggpandemin, det vill säga ökningen av könsrelaterat våld, i de länder där organisationen stödjer verksamhet. Jobbet gjordes utifrån vittnesbörd från lokala partner.

– Alla var samstämmiga i att våldet ökar och vi såg att tendensen var starkare ju mer man stängt ner samhället.

En faktor bakom det ökade våldet inom familjer som stängts in på en liten yta är minskade inkomster som ökar stressen och frustrationen. Utsattheten förvärras av att inte ha tillgång till skola, rättsväsende och sjukvård.

För den som är instängd med sin förövare behövs då informella kontaktvägar för att söka hjälp. Även fördelen med tunna väggar har minskat under pandemin.

– En kvinna i Mellanöstern berättade att hon brukar få hjälp av grannarna när mannen slår henne, men att de nu slutat komma fast hon skriker.

Lokala hjälporganisationers kanaler för att under pandemin kommunicera med de utsatta har varierat runt om i världen. I Colombia har allmänheten uppmanats hänga ut lakan med telefonnummer till hjälplinjer, i Indien har man fått kontakt och kunnat erbjuda stöd i samband med utdelning av matpaket till behövande och i Libanon har stödverksamheten flyttats till nätet.

Då Sydafrikas kvinnor i den pressade ekonomiska situationen ofta saknat pengar till surf har man där i stället informerat via radio.

Under pandemin har lokala organisationer sett ökande behov i takt med minskad finansiering.

– En organisation beskrev hur de står längst ut och kämpar, jobbar gratis och går på sina bara knän, men inte får hjälp någonstans efter att allt stängts ner.

Hanteringen av covid-19 har enligt kartläggningen bidragit till nedskärningar i kvinnors utbildning och vård som kan ge långsiktiga konsekvenser.

– Vi såg liknande mönster i responsen mot ebolaepidemin, då en nedprioriterad mödrahälsovård kostade 45 000 kvinnors och barns liv i Sierra Leone.

Under arbetet har Maria Bard slagits av likheter över hela världen i situationen kring könsrelaterat våld.

– Det är mycket som skiljer rika länder från fattiga, men i den här frågan är det överallt samma patriarkala strukturer och destruktiva mansroller som ligger bakom.

Viljan att hjälpa utsatta kvinnor väcktes när Maria Bard under studietiden i Växjö arbetade med hedersrelaterat våld. För tolv år sedan fick hon en tjänst på pingströrelsens biståndsorgan PMU och jobbade under ett år på Panzisjukhuset i Demokratiska Republiken Kongo, specialiserat på vård av kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

– Då blev det tydligt för mig vilken skada våldet kan göra, både för den utsatta och för samhället. Men att få se kvinnor som – trots att de förlorat allt – med rätt hjälp och stöd kunnat börja om och gå vidare tog tag djupt i mig.

Maria Bard förklarar det globala mönstret kring sexuellt våld bland annat utifrån en lång historik av patriarkalt tänkande. I sitt arbete har hon upplevt hur könsrelaterade normer och attityder kan förändras genom arbete med mansgrupper.

– Många män vittnar om hur de vinner på ökad jämställdhet. När de befrias från en destruktiv mansroll får de en bättre relation till barnen och tillgång till närhet och sina känslor.

Hon upplever att religiösa ledare i kraft av sin auktoritet har stor potential att bidra till förändringen.

– Ett problem är att de många gånger är män och inte alltid villiga att ifrågasätta sina egna privilegier.

Maria Bard berättar om våldet mot människor som jobbar för mänskliga rättigheter, som även det tycks öka i världen.

– Framför allt är det kvinnor som man på det sättet försöker tysta och begränsa. När mina kollegor i andra länder beskriver vad de utsätts för blir jag förtvivlad.

Att hon själv inte drabbats tror hon har att göra med fokuset på andra länder.

– Mitt arbete med utsatta kvinnor ”där borta” tycker man är fint och bra, medan de som ifrågasätter jämställdhetssituationen här i Sverige drabbas hårdare. Man ser inte att det handlar om samma sak.

Maria Bard jobbar med tunga frågor utan lätta svar och blir ibland nedslagen och arg över utvecklingen.

– Hur är det till exempel möjligt att åtta kvinnor om dagen får dödas i Sydafrika? Kvinnorörelsen där har skrikit, bönat och bett utan att se en förändring.

Men det finns ljuspunkter som inspirerar och ger hopp i den fortsatta kampen. Hon berättar om överlevare vars liv förändrats genom olika insatser och som orkar ställa sig upp och tala för saken.

– När man möter styrkan och godheten hos dem som visar på en möjlig väg mot något bättre vill jag vara med i det laget.

Anna Ellström

Våldet i nära relationer ökar också här, säger prästen Sandra Signarsdotter som får fler samtal från utsatta sedan coronapandemin bröt ut.  

Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av sin man och var femte misshandel som polisanmäls sker i en nära relation. Åtta av tio av anmälarna är kvinnor.

Sammanlagt närmare 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation hittills i år, enligt Brottsförebyggande rådet som citeras av Sandra Signarsdotter, präst i Gustav Vasa församling i Stockholm och kyrkomötesledamot (S).

– Och då har vi inte talat om det stora mörkertalet. Det här är ett samhälls- och folkhälsoproblem och högaktuellt just nu i pandemins spår. 

Sandra Signarsdotter upplever att hon får fler samtal om utsatthet till följd av ekonomiska bekymmer men också om psykisk ohälsa och utsatthet i hemmet.

– Pandemin får konsekvenser för så många. Våldet som ökar i nära relationer skär genom alla samhällsklasser och våldet eskalerar, det är det många som vittnar om, bland annat kvinnojourer.

– Vi i kyrkan som har kontakt med många utsatta måste ha rätt verktyg för att kunna möta detta och det gäller alla, säger Sandra Signarsdotter och efterlyser en utbildningssatsning för alla medarbetare i Svenska kyrkan.

– Svenska kyrkan har diakonin som en av sina fyra grundpelare. Vi ska återupprätta skapelsen och vara en röst för de svaga. Därför måste vi lära oss mer om hur vi ska se och bemöta kvinnor och barn som drabbas av våld i hemmet. Det är viktigt att alla kan fånga upp och möta behövande. Men då måste vi utbilda oss.

– Det är lika viktigt att en vaktmästare som möter en utsatt person vet hur han eller hon ska agera. Det här är teologi i våra händer och vi måste göra en tydlig praktik av samhällsproblemet.

Sandra Signarsdotter är ersättare i ekonomiutskottet som skrivit ett betänkande utifrån två motioner som tar upp det ökande våldet i nära relationer, som en konsekvens av coronapandemin.

– Jag hoppas att kyrkomötet ställer sig bakom betänkandet. Detta är oerhört viktigt, säger hon.

Kajsa Söderberg