Vånda över olja och klimat i Norska kyrkan

– Oslo domkyrka är stadens huvudkyrka, en stark symbolkyrka och biskopens kyrka. Oslo stift har som strategi att arbeta för, och inspirera till, ett grönt skifte. Därför kände vi att det här engagemanget var viktigt att ta emot, säger Valborg Orset Stene, domkyrkopräst.

Klimatmässan anordnades på förfrågan av och tillsammans med Teologernas klimaaksjon, ett upprop med miljökrav riktade till regeringen, undertecknat av över 300 teologer och präster. Ett av kraven är att avveckla den norska oljeprospekteringen och att börja fasa ut norsk olja och
gas.

Mässan firades den 26 augusti i samband med att nätverket Extinction Rebellion, som ägnar sig åt civil olydnad. I Oslo protesterade mot Norges oljeutvinning inför riksdagsvalet.

– En önskan som vi fick var att Extinction rebellion skulle tala i två minuter i kyrkorummet under mässan för att berätta om sitt engagemang, säger Valborg ­Orset Stene.

Dess deltagande fick kritik. En deltagare på mässan, Daniel Skjevik-Aasberg, som är aktiv i ungdomsförbundet Unge Høyre, skrev en debattartikel i den kristna dagstidningen Vårt land. Han menar att kyrkan gör sig till en extrempolitisk intresseorganisation som polariserar klimatdebatten och stöder krafter som vill undergräva demokratin med utomparlamentariska metoder som nästan hela den politiska skalan tar avstånd ifrån.

Kyrkan borde vara brobyggare i debatten, i stället legitimerar den Extinction rebellions metoder, skrev Daniel Skjevik-Aasberg.

– Kritiken handlade inte om kyrkans klimatengagemang utan det som provocerade var att en rörelse som ägnar sig åt metoder som civil olydnad fick komma till tals under mässan, säger Valborg Orset Stene.

– Vi försvarade det med att vi inte stöttar civil olydnad utan klimatengagemanget. Det var den här veckan som Extinction rebellion var i staden och många kristna är engagerade i rörelsen.

Det är inte heller ovanligt att domkyrkan till speciella gudstjänster bjuder in organisationer och enskilda personer till att framföra en hälsning.

En kritik som Norska kyrkan tidigare fått är att vissa uttryckt sig för specifikt om politiska lösningar i frågan om olja.

Valborg Orset Stene vill vara varsam med att göra just det av anledningen att alla ska känna sig välkomna och omfamnade i kyrkan. I Norge försörjer sig många familjer, och många av kyrkans medlemmar, på oljan.

– Men jag tycker det är oproblematiskt att som präst uttrycka engagemang för klimatet och mobilisera till engagemang.

Marion Grau är professor i konstruktiv teologi, medlem i Norska kyrkan och i Extincion rebellion. Hon är en av initiativtagarna till Teologenes klimaaksjon och var med och arrangerade klimatmässan i Oslo domkyrka.

– Jag förstår att det är svårt för kyrkan som enhet att göra ställningstaganden som kan uppfattas som politiska, även om jag hade önskat att kyrkan kunde vara mer konkret i sina uppmaningar.

En av orsakerna till skapandet av Teologenes klimaaksjon var just att kyrkligt aktiva skulle kunna vara tydligare i sina uttalanden.

– Vi representerar inte kyrkan på det sättet utan är en grupp religiösa människor som gått samman. Vi har mer frihet än kyrkorådet. (Kyrkorådet motsvarar kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan. Reds anm)

Erling Birkedal, docent i praktisk teologi och ledamot i norska kyrkomötet, har också skrivit under Teologenes klimaaksjon. Han tror att det skulle vara svårt för kyrkomötet att enas om ett uttalande gällande oljan.

– Kyrkomötet är enigt om att kyrkan ska ha en samhällskritisk roll och uttala sig i frågor som hotar människovärdet och naturen. Kyrkan kan till exempel uttala sig om att vi måste ha en snabb omställning och uppmana politiker att nå utsläppsmålen i Parisavtalet.

– Men det är en kontroversiell sak att ge sig in i oljepolitiken. Där går både intressena och åsikterna om vad som är politiska ställningstaganden isär. Några vill nog att kyrkan ska gå längre i sina uttalanden men i sådana frågor brukar kyrkomötet eftersträva konsensus.

I början av oktober gjorde dock kommitten för internationella frågor, en del av den norska kyrkans ekumeniska råd, Mellomkirkelig råd, ett yttrande om klimatet:

“Det största bidraget Norge kan göra för världens utsläpp av växthusgaser är att minska den norska produktionen av olja och gas.”

I yttrandet framhölls också förväntningar på den nya regeringen: Regeringen måste öka takten i arbetet med att minska utsläppen. Om Norge ska nå målet på en halvering av utsläppen till år 2030 måste de minska 8 procent per år. Hittills har de minskat med 3,9 procent sedan 1990, skriver rådet.

Valvinnarna Arbeiderpartiet, AP, säger till Vårt Land att de uppskattar engagemanget och delar målet, men vill inte sätta ett slutdatum för oljeproduktion eller oljeprospektering, som kommitten för internationella frågor kräver. Senterpartiet är på samma linje.

Stortingsledamoten för Høyre, Sveinung Stensland, kallar det kyrkliga uttalandet för ett politiskt utspel utan teologisk grund. Han anklagar kyrkan för att vara en politisk aktör som inte önskar att ha dem med andra åsikter hos sig.

Men Berit Hagen Aagøy, internationell direktor i Mellomkirkelig råd, avvisar anklagelsen:

– Att vi måste sluta att utvinna olja är de flesta eniga om. Oenigheten handlar om takten, och uttalandet bygger på FN:s klimatpanels rapport som säger att takten bör öka.

– Vissa tycker att det är bra att kyrkan är tydlig, andra att vi går för långt och blir för konkret. Men kyrkan måste kunna referera till FN.

– Sedan arbetar flera hundra tusen norrmän i oljeindustrin och vi måste ta den tid som behövs för en bra omställning så att de inte förlorar sina arbeten.