Förslaget om att anta en nationell strategi för kyrkans deltagande i avhopparverksamheten från kriminella nätverk har väckts vid två tidigare tillfällen men fått avslag. Kyrkomötet röstade som senast i november förra året nej till hennes motion. Nu återkommer Britt Björneke, Visk, med förslaget.
"Sedan Kyrkomötet behandlat motionerna har tyvärr gängkriminaliteten ytterligare eskalerat", skriver hon i motionen.
Britt Björneke föreslår vidare att församlingarna ska börja utvärdera sina lokala insatser i verksamheter för avhoppare från kriminella gäng.
– Jag tror inte att det räcker med enskilda själavårdssamtal med en fängelsepräst. Det är en bra början för att motivera avhoppare men jag tror på ett djupare samarbete med övriga delar av församlingen. Alla kan göra en insats, säger hon.
Hon siar om hur ett sådant arbete kan komma att se ut inom en församling:
- Det kan vara att utse olika stödpersoner till de familjer som tar hand om de avhoppade kriminella. Församlingarna emellan kan det handla om att man har kontakt med varandra för att hjälpa killarna till ett nytt liv på annan ort till exempel. Det kan även handla om fler besök i fängelser.
Ingen samsyn
Britt Björneke anser att det i dag inte finns någon kontroll på hur arbetet med avhopparverksamheten för kriminella bedrivs i församlingarna.
- Det görs en del i de församlingar där det finns polispräster och fängelsepräster. Men det räcker inte då församlingen som sådan inte är involverad i arbetet. Det finns ingen samsyn på det hela, hävdar hon.
En 16-årig pojke i Bagarmossen blev skjuten förra veckan. Skarpnäcks församling samarbetar redan med polisen, skolan och fritidsgården för att stävja våldet. Vad mer kan en församling göra för att få de unga att välja en annan väg i livet än den våldsbejakande?
- Det krävs ett förebyggande arbete och där tror jag att de enskilda själavårdssamtalen betyder mycket. Jag tror också på ett utökat samarbete med polisen som behöver hjälpa till ytterligare för att få ut de unga killarna från destruktiva miljöer. Jag tror också på de existentiella samtalen. Har man gjort något dumt är det viktigt att sona sitt brott och välja en annan väg och där kan kyrkan visa vägen, säger Britt Björneke.
