"Och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget." står det i julevangeliet om Jesu födelse. Foto: Mikael M Johanson
"En stor glädje för hela folket" ropar änglarna när Jesus har fötts. 2 000 år senare är julen fortfarande en tid som samlar människor som gläds över änglarnas budskap, gemenskap, god julmat och julklappar.
En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.
Jul firas för att uppmärksamma Jesu födelse. När Jesus föddes blev Gud människa, därför är jul en av kyrkans största högtider
Vid vintersolståndet har många kulturer firat ljusets seger över mörkret och i Sverige firades jul långt innan landet kristnades.
Ordet jul kommer från fornnordiskan och känns också igen i det gamla engelska ordet “yule”, som ibland används istället för “christmas”. De äldsta beläggen för att kyrkan firade Jesu födelse den 25 december är från 100-talet.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
I Sverige vara juletiden från och med julafton, den 24 december, till och med trettondedag jul, den 6 januari.
Julafton
På julafton läser man i kyrkan texten om Jesu födelse. Den beskriver hur Maria och Josef reser till Betlehem, Josefs släkts hemstad, för att skattskriva sig. Väl framme i Betlehem går Marias vatten och Maria och Josef tar skydd i ett stall där Maria föder Jesus.
Maria lindar det nyfödda Jesusbarnet och lägger honom i en krubba. En krubba är det kärl där djuren får sin mat.
Kanske som en naturlig förlängning av att vi på julafton uppmärksammar Jesu födelse, ses julen i dag främst som barnens högtid. En höjdpunkt för många barn är när jultomten kommer med julklappar.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
En föregångare till jultomten var Sankt Nikolaus. Ärkebiskop Nikolaus av Myra levde i nuvarande Turkiet på 300-talet. Han var känd för att vara väldigt givmild och efter sin död helgonförklarades han och blev Sankt Nikolaus.
En vanligt bild av den moderna jultomten är att han åker runt på en släde för att dela ut julklappar till alla barn. Foto: Marcus Gustafsson
Julgranen som huserar klapparna är en tysk tradition. Enligt Nordiska museet är den första klädda inomhusgranen man känner till i Sverige från 1741. Den granen dekorerades med äpplen, saffranskringlor och vaxljus.
Förr var det också vanligt med adventsgranar i Sverige. En känd adventsgran var den från Ersta diakoni. Från sent 1800-tal samlades man i Ersta kyrka första advent och tände sju ljus i en adventsgran. Sedan samlades man varje söndag och fler och fler ljus tändes, tills 28 ljus lyste i granen.
På julnatten firas det på många ställen midnattsmässa. Julnattsmässan från Peterskyrkan i Vatikanstaten livesänds över hela världen.
Fakta: Lukasevangeliet 2: 1-20
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära i höjden åt Gudoch på jorden fred åt dem han har utvalt."
När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta." De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
Juldagen
Varför firar vi inte jul på juldagen? I många länder firas jul främst på juldagen, men i Sverige finns en lång tradition av att fira på aftnar. Julafton, påskafton och midsommarafton.
En anledning till detta kan vara att den svenska helgen länge har startat med helgmålsringning klockan 18 på lördagen. På samma sätt har svenskarna traditionellt börjat fira när aftonen infinner sig redan kvällen innan den stora högtidsdagen.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
Julottan är en viktig tradition på juldagen. Det är en gudstjänst som sker i ottan, tidigt på morgonen, för att uppmärksamma Jesu födelse. En vanlig psalm på julottan är psalm 121 När juldagsmorgon glimmar.
Trettondedag jul
Tolv dagar efter Jesu födelse kommer vise män fram till stallet där det nyfödda Jesusbarnet bor. I Bibeln står att de vise männen kommer från fjärran östern och har med sig gåvorna guld, rökelse och myrra. Alla tre gåvor var mycket dyrbara på den tiden.
De tre vise männen hittar till stallet genom att följa en starkt lysande stjärna som dök upp på himlen när Jesus föddes.
Foto: Lars Rindeskog
– Staffan stalledräng såg stjärnan och sa till Herodes att något skett. Frälsaren var här. De tre vise männen följde Betlehems stjärna som har en stark symbolladdning, om hoppet, om frälsningen, om budet från Gud, har folkloristen Tora Wall tidigare sagt till Kyrkans Tidning.
Staffan stalledräng hette egentligen Stefanos. Enligt Apostlagärningarna stenades han omkring år 35 e kr, endast några år efter Jesu död. Han blev därmed den förste kristne martyren.
Den stjärna som många hänger i fönstret under advent, härstammar från de tre vise männens ledstjärna. Mer om hur adventsstjärnan kom till Sverige kan den nyfikne höra Tora Wall berätta mer om i det här reportaget.
I ortodox kristen jul är det tradition att barnen får sina julklappar på trettondedagen, samma dag som Jesus fick sina gåvor.
Fakta: Matteusevangeliet 2:1-12
När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.” När kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. Han samlade alla folkets överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: 'Du Betlehem i Juda land är ingalunda ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det komma en hövding, en herde för mitt folk Israel.'"
Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig. Sedan skickade han dem till Betlehem. ”Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet”, sade han, ”och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom.” Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra. I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.
Ensam på jul
I Sverige lever många i ensamhushåll. Enligt SCB var 36,2 procent av Sveriges hushåll ensamhushåll 2019. Ensamheten kan bli extra påtaglig under en högtid som julen, där många samlas och umgås.
Församlingar i Svenska kyrkan över hela landet ordnar julkonserter, gudstjänster och många andra aktiviteter under hela december och på julen. De allra flera arrangemang är öppna för alla och många gånger kan det finnas insatser som riktar sig speciellt till den som känner sig ensam. På Svenska kyrkans hemsida finns en kalender där man kan vad som händer i just sin hemförsamling.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
Organisationer som Stadsmissionen, Frälsningarmén och Röda korset har också lokalföreningar på många platser och ordnar ofta aktiviteter som julbord eller julklappsutdelnig under december.
Den som akut behöver någon att prata med kan ringa jourhavande präst. Jourhavande präst nås alla dagar mellan klockan 21 och 06 genom att ringa 112 och fråga efter jourhavande präst. Det finns också andra samtalslinjer, som Kyrkans sos, som erbjuder stöd via telefon och brevlåda.
Julens röda dagar
För en del är det man längtar efter mest vid jul att få vara ledig. Juldagen och annandagen är röda dagar, också kallade helgdagar. Nyårsdagen är också en röd dag, liksom trettondedag jul. Julafton och nyårsafton är inte röda dagar, men likställs i semesterlagen med allmänna helgdagar. År 2024 infaller julafton på en tisdag. Det innebär att juldagen infaller på onsdag och annandagen på torsdag. Nyårsdagen 2025 infaller på en onsdag och Trettondedag jul kommer 2025 att vara på en måndag.
En man lottar ut en lunch på en julmarknad i Ansgarskyrkan i Västerås. Foto: Lars Rindeskog
Julmarknad
I kyrkan är jul och advent en viktigt tid för att samla in pengar till behövande. Det görs genom kollekter på gudstjänster och julkonserter, men också gärna genom julmarknader eller julbasarer. Där säljs eller lottas ut bakverk, hantverk och andra prylar till förmån för välgörenhet.
För Svenska kyrkan i utlandet har julbasarer blivit en stark tradition. Basarerna blir samlingsplats för utlandsboende svenskar som saknar julskinka och lussekatter och är en viktig intäktskälla för församlingen. I Svenska kyrkan i Köpenhamn är det tradition att den danska prinsessan Benedikte inviger julbasaren.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
– Julbasaren är vår främsta inkomstkälla, men den utgör också en kontaktyta med upp till 30 000 människor. Det är också en fin gemensam tradition med de övriga tre nordiska kyrkorna på samma gata som vi, har Per Edler på Svenska kyrkan i Hamburg, tidigare sagt till Kyrkans Tidning.
Uppsala domkyrka är dekorerad med ståtliga julgranar. Foto: Marcus Gustafsson
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.