Det första vindkraftverket på prästlönetillgångarnas mark i Växjö stift stod klart 2011. I dag har vindkraftverken blivit nio stycken och fler väntas under året. Nu gör sig prästlönetillgångarna i Växjö stift redo för att också få solcellsanläggningar på sina marker. Solkraft är ett energislag på frammarsch i Sverige.
– Vi får jättemycket samtal. Det är svårt att hinna prata med alla, så vi får välja ut dem som känns som bra samarbetspartner, säger Per-Wilhelm Siwertsson, specialist inom mark- och fastighetsförvaltning på egendomsenheten i Växjö stift.
– Det var samma sak när vindkraften kom under 00-talet. När många ringer gäller det att välja ut sådana som känns seriösa och långsiktiga, för som med alla andra tillväxtbranscher kan det dyka upp en del mindre seriösa aktörer också.
Rättar sig efter länsstyrelsens bedömning
Prästlönetillgångarna har för närvarande skrivit arrendeavtal avseende sex fastigheter med markareal på mellan 30 och 200 hektar. Det är upp till projektörerna att undersöka marken och sedan söka tillstånd hos länsstyrelsen, som avgör om marken är lämpad för projektet eller inte.
– Det ju myndigheten som väger olika intressen mot varandra och vi rättar oss efter det. Tycker länsstyrelsen att det är andra intressen som väger tyngre, blir det ingenting just på det stället. Tycker de att sol eller vind är prioriterade på det stället, då blir det så, säger Per-Wilhelm Siwertsson.
De vindkraftverk som i dag står på prästlönetillgångarnas mark ägs helt av utomstående företag och elen som produceras kommer inte prästlönetillgångarna till gagn. Det vill man ändra på i de nya avtal som skrivs.
– I de avtal vi skriver försöker vi få med att, om vi vill och har behov framöver av att själva äga elproduktion i sol och vind, och om vi ska ha rätt att köpa in oss i de här parkerna till ett visst antal procent, säger Per-Wilhelm Siwertsson.
Får vänta på solcellerna
Det lär dröja minst två år innan några solcellsanläggningar finns på plats i Växjö stift och hur stora de blir är för tidigt att säga något om.
– Det är rätt så stora ytor de projekterar, men man vet inte om det blir aktuellt med solcellsanläggningar på hela ytan. Det kan vara typ en torvmark som är 150 hektar och sen kanske det landar i att det bara var lämpligt med 75 hektar eller inget alls. Det vet man inte.
En del av kyrkans klimatomställning
Satsningen på vind- och solkraft är en del av arbetet med Svenska kyrkans färdplan för klimatet, som har som övergripande mål att Svenska kyrkan ska vara klimatneutral år 2030. Därför ställer sig prästlönetillgångarna i Växjö stift generellt positiva till dem som vill arrendera mark för sol- eller vindkraft. Men vissa avvägningar görs ändå när man skriver avtal om solcellsanläggningar.
– Om det är marker som vi tycker är för bra skogs- eller jordbruksmark, då tackar vi nej. Stora markområden med fin åkermark är vi inte intresserade av att upplåta för solceller, för de tycker vi ska användas till andra ändamål, som matproduktion, säger Per-Wilhelm Siwertsson.
Får positiva reaktioner
Enligt Per-Wilhelm Siwertsson är de flesta han möter positiva till de sol- och vindkraftsprojekt som prästlönetillgångarna bedriver. Men skulle kritik, likt den på Gotland där kritiker menar att en vindkraftspark kommer förstöra landskapets kulturhistoriska värde, framföras i Växjö stift, säger han att de lyssnar på länsstyrelsens bedömning.
– Vi får försöka hålla en rak linje där att vi är öppna för att arrendera ut och sedan får myndigheterna avgöra. Börjar vi säga nej till att teckna avtal med bara vissa för att några skriker lite högt, skulle vi inte kunna upplåta mark överhuvudtaget. Och det skulle inte vara så bra tror jag, för Svenska kyrkan är ju en väldigt stor markägare i Sverige, så det skulle ju verkligen försvåra för klimatomställningen.
