Robert Svec, chefsjurist på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Skao, säger till Kyrkans Tidning att en krock ibland uppstår mellan det kyrkorättsliga och det civilrättsliga.
– När det uppstår en konflikt mellan det som är reglerat i kyrkoordningen och de allmänna reglerna som finns civilrättsligt, står de civilrättsliga lagarna och förordningarna över kyrkoordningen.
Betyder det att domkapitlets beslut är uddlöst?
– Nej, kyrkan ska inom sig vara lojal med kyrkoordningen, men vi lever i två olika världar, civilrättsligt och kyrkorättsligt.
Vad kommer att hända nu?
– Jag kan inte svara på hur kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen i Visby kommer att agera. Domkapitlet har upphävt beslutet om att arbetsbefria eller stänga av domprosten eftersom, såvitt jag förstår, beslutet enligt överklagandenämndens praxis kan anses vara av disciplinär karaktär. Därför ska det föregås av befogenhetsprövning.
– Men huruvida domprosten kan gå tillbaka till sitt arbete eller inte blir en fråga för kyrkorådet som arbetsgivare. Kyrkorådet måste följa de arbetsrättsliga reglerna i bland annat kollektivavtalet, den civilrättsliga delen.
Varför blir det en krock mellan två system?
– Lagstiftningen anger de ramar inom vilka kyrkoordningen verkar. Kyrkoordningen är alltså underställd lagar. Vid en konflikt mellan regelverken får kyrkoordningen vika.
– Detta förutsattes redan när kyrkoordningen kom till och är inget nytt. Vad som kommer att hända just här kan jag inte uttala mig om.
Kan du ge något annat exempel där det blir krockar?
– Skulle ett kyrkoråd exempelvis avskeda en präst utan befogenhetsprövning kan domkapitlet upphäva beslutet inomkyrkligt, men ytterst kan avskedandet civilrättsligt prövas i Arbetsdomstolen.