De reser till USA för att berätta om svensk ekumenik

Det är 150 år sedan ett av de mest populära helgonen i vår tid, Thérèse av Jesusbarnet, även kallad Thérèse av Lisieux, föddes.

Med anledning av hennes födelse gästar biskopen och kardinalen universitetet i Washington för att prata om ekumenik och spiritualitet.

Arborelius: Ekumeniken har kommit längre i Sverige

Karin Johannesson har länge intresserat sig för de romersk-katolska karmeliternas andlighet. I frågor som berör andlighet ser hon en särskild möjlighet för olika trossamfund att mötas.

– Vad händer om vi lägger betoning på det vi har gemensamt i en tid då vi har andlig längtan? Det finns en vänskap mellan katolska och Svenska kyrkan.

Generositeten mellan den katolska och Svenska kyrkan är unik, anser hon, och de två trossamfunden kan ta lärdom av varandra. Det är bland annat det som hon och Anders Arborelius vill prata om i USA.

Anders Arborelius fyller i:

– Det är spännande att de visar intresse för en sådan fråga i USA. När det gäller spiritualitet och det andliga livet har ekumeniken kommit längre här i Sverige. Då blir det lättare att ta upp de dogmatiska frågorna som rör nådeläran och att mötas i en samsyn på nåden.

Tidigare skrivit bok tillsammans

I Sverige läser vi mycket andlig litteratur generellt sett, anser Anders Arborelius, och han tror att kristna från olika trossamfund läser likartade böcker.

Under pandemin märkte han och Karin Johannesson av en ökad öppenhet för att samtala om livsfrågor och de höll i gemensamma digitala samlingar, retreater, för stillhet. Det resulterade i deras bok Andlig boning åt Gud.

Anders Arborelius möter många människor som uttrycker att de inte är religiösa men ser sig själva som andliga.

Vad tror du att det beror på?

– Det är typiskt för vår tid att man inte vill binda sig och engagera sig på djupet i en organisation eller ett parti. Människan är lite av vagabond men många upplever en tomhet och ett behov av att tolka tillvaron utifrån ett andligt perspektiv.

Han tror att många inte tycker att religion och kyrklighet passar in i tillvaron i vad han anser karakteriseras av en smal åsiktskorridor.

Samtalet på det katolska universitetet sker i samband med att den engelska översättningen av Karin Johannessons bok Thérèse och Martin ges ut. I den lyfter hon likheter mellan tre karmeliter och Martin Luther. Med andra ord, gemensam syn på nåden, tron och Kristus allena. Karin Johannesson berättar att även andra har identifierat likheter mellan karmeliterna och protestanter tidigare, men att det i princip inte har skrivits om det.

Ett intresse hos biskop Karin sedan ungdomen

Redan som ung började Karin Johannesson intressera sig för karmeliterna, deras syn på andlighet och den tysta bönen som är central hos dem. För henne har det bidragit till att hon vidgat sitt sätt att be på.

– Det karmelitiska möter min längtan och är en del i min evangelisk-lutherska bakgrund. För mig går dessa traditioner ihop eftersom de går ihop så bra i mitt liv. Det är mycket hos karmeliterna som är centralt hos Luther.

I boken skriver hon även om likheterna mellan karmeliterna och protestanter i relation till dagens andliga landskap i Sverige. Karin Johannesson tycker att kyrkan ska fundera mer över var människor får näring för sin tro i dag.

– Jag möter många som har en längtan efter kontakt med Gud och ett andligt sökande men vi lyckas inte alltid att kanalisera det och få dem att hitta in i kyrkliga sammanhang.

Fina ting i det lilla

I det arbetet tycker hon att olika trossamfund ska vara hjälpsamma mot varandra.

– Flera kyrkor och samfund funderar på att vi tappar fler och vi har goda relationer med varandra i trossamfunden. Vi ser det som en gemensam utmaning.

Den franska karmelitnunnan och mystikern Thérèse av Jesusbarnet dog 24 år gammal i tuberkulos och är känd för sina memoarer och sin ”lilla väg”, vilket innebär hennes syn på helighet, andlighet och bön. Enligt henne behövde helighet och kärlek till Gud inte uttryckas i stora gester, snarare i att verka i det lilla.

Anders Arborelius säger att hon identifierade sig med de största syndarna och att det finns nåd in till det allra sista – vilket kan hjälpa människor även i dag att acceptera sin litenhet.

– Vi har alla ett sår men just där vi är som mest små och sårbara kan vi möta Gud faders kärlek, där kan vi ta emot att vi är älskade.

Millimeters avstånd mellan ångest och hopp

Han menar att den sårbarhet vi alla människor bär på kan få oss att längta efter att ta emot Guds kärlek. Anders Arborelius tillhör karmelitorden och menar att Thérèse av Jesusbarnets utsagor kan hjälpa oss att känna förtröstan.

Han refererar till Camilla Läckbergs Sommar i P1 där hon berättade om sin inre kamp – känslan av att vara tjock. Arborelius hävdar att alla kämpar med något – det kan vara allt ifrån utseendefixering och klimatångest till olika ödesfrågor. Enligt honom är det endast en millimeters avstånd mellan människans ångest och hopp:

– I en tillvaro omgärdad av oroligt världsläge och ekonomiskt ansträngt läge kan det finnas extra stor vikt att få förtröstan från Gud.

Varför behövs helgon i Sverige i dag?

– Man får sekulära ”helgon” som Greta Thunberg och Dag Hammarskjöld. Det ligger i människans natur. I grunden är man mer öppen för människan än doktriner. Ser man att det har gått bra för en människa kan man vara mer känslig för livet än läran, säger Anders Arborelius.

I dagens samhälle behövs förebilder inom Svenska kyrkan i form av personer som både utmanar och inspirerar, menar Karin Johannesson.

– Ibland blir helgon helt ouppnåeliga förebilder. Då kan det vara bra att få den där läraren eller tränaren som lever ett helt vanligt liv som förebild. Jag tror att det kan spela roll att tron blir förkroppsligad.

Hon tycker att kyrkor generellt behöver rusta sina medlemmar med kunskap och erfarenhet av att sätta ord på sin tro.

– Det allmänna prästadömet är viktigt, att personer som inte är anställda av kyrkan vågar säga att de är kristna. Att exempelvis fotbollstränaren också vågar göra det.