Bland de skrifter som räknas till Dödahavsrullarna finns Gemenskapsregeln. Den anses vara en nyckel för att förstå människorna som levde i Qumran, en strängt religiös judisk grupp som drog ut i öknen för att hålla sig borta från orenhet och korruption. De hade rigorösa regelsystem och trodde att världens undergång stod för dörren.
Men om man läser texten noggrant, som Kamilla Skarström Hinojosa gjort i sin avhandling, kan man se att Gemenskapsregeln också handlar om att sätta upp regler och förhållningssätt för det sociala samspelet. Man ville skapa en gemenskap för gruppen där regelsystemet är så minutiöst att inga konflikter kan uppstå. Blir man ändå osams måste vittnen direkt tillkallas och reda upp saken. Dispyter ska inte förekomma i gemenskapen. Sammanhållningen är a och o.
Gruppen i Qumran lever i en tid präglad av en apokalyptisk stämning som kom sig av både internationella och nationella kriser, och av turbulens, instabilitet, korruption och våld, menar Kamilla Skarström Hinojosa. Genom de stränga reglerna vill man hålla rivaliteter och konflikter borta och uppfylla sin del av kontraktet och vara i förbund med Gud.
– De tror att Gud vill ha det här judiska, israelitiska folket som utövar kärlek gentemot varandra och tar hand om varandra. Men de vet att i ett mänskligt samhälle uppstår rivalitet och människor vill ha samma sak. Det orsakar konflikter och korruption.
Hur kan spänningarna och konflikterna då lösas? Kamilla Skarström Hinojosa tar i avhandlingen hjälp av den fransk-amerikanske historiken och litteraturvetaren René Girards teorier om bland annat syndabockar.
– Girard menar att vi lär oss vad och hur vi ska begära saker i vår omvärld. Det är inte naturligt eller medfött hos människan. Begären är något vi härmar och tränas in i. Vi ser på andra vad som är begärligt. På det sättet smittar det av sig.
Detta är grunden till hela kulturen, det är så vi bygger den, och vi skulle inte ha någon kultur utan begär och imitation, tänker Girard.
Men det blir problem när två personer eller fler trår samma objekt. Konflikten kan eskalera och rivaliteten går kanske inte att lösa. Då blir det samhällets och gemenskapens uppgift att se till att ordningen återställs.
– Sättet man löser det på, menar Girard, är att utse en syndabock eller ett ställföreträdande offer. Den man utser är inte skyldig men alla måste enas kring att tro att den är det. Antingen dödar man syndabocken eller driver ut den. Då lugnar samhället ner sig igen.
– Syndabocken blir orsaken till problemen men också läkaren och helaren. Girard tänker att religionernas uppkomst vilar på detta, säger Kamilla.
När Girard tar steget vidare till det bibliska materialet ser han, till skillnad från andra religiösa, mytiska berättelser, att Gud tar offrets parti. Så är det exempelvis i berättelsen om Kain och Abel där Gud tar Abels parti och det är uppenbart att Kain gjort fel.
Girard menar vidare att det är syndabockens röst som hörs i Psaltaren och texterna om den lidande tjänaren.
– När gruppen i Qumran läser syndabekännelsen över syndabocken på försoningsdagen, läser de den över sig själva. Gruppen går in i en syndabocksroll, säger Kamilla Skarström Hinojosa som ska få ge ut sin avhandling på ett internationellt förlag som nu vill att hon utvecklar mer om Girards teorier i framtida forskning.
– Girard gör en stark läsning av de bibliska texterna, menar Kamilla Skarström Hinojosa. När Girard läser Jesus predikningar, ord och handlingar, menar han att allt syftar till att människan ska få blicken på att man inte ska lägga ut sin synd och skuld på tredje part utan göra upp med den i sitt eget hjärta. Man ska begära Jesus eller Gud.
