Här hittar du alla våra artiklar om klockringning.
I Sverige och runtom i världen finns det många olika traditioner för klockringning. Vanliga typer av ringning inkluderar angelusringning samt morgon- och aftonringning som markerar dagens början och slut. Inför söndagens gudstjänster förekommer ofta en serie ringningar – förstgångsringning, angångsringning och ibland tredjegångsringning/prästringning – som gradvis räknar ner tiden till gudstjänstens start. Klockor används också i gudstjänstens liturgi, till exempel vid nattvardens konsekrering och under psalmer som Te Deum och Gloria in excelsis Deo. En annan tradition är helgmålsringning, som välkomnar helgen.
Tekniken för klockringning varierar geografiskt. I väst använder man ofta en kläpp inuti klockan gjord av smitt järn eller stål, medan man i öster slår på klockan utifrån med en stock. Även inom kristenheten finns skillnader i ringningssätt. Historiskt har klockor satts i rörelse genom att dra i ett rep, men idag används ofta elmotorer. Det finns dock platser, som i Nederländerna och Tjeckien, där man fortfarande använder handringning. I Sverige var trampmaskiner för klockringning vanliga under 1940- och 1950-talen, och på Gotland praktiserades kimning.
