Klockringning och bön i protest mot avvisningarna

Uppdaterad 6 maj om klockringningar i Jönköping

- Det är en drastiskt och stark signal med klockringningen, men någon gång måste man ta ställning och reagera. Jag har känt en stor frustration och upplevt och känt så mycket när jag hört alla berättelser och kommit nära, säger initiativtagaren Helen Lugner, präst i Östersunds församling.

Hon och flera kolleger i församlingen och grannförsamlingar är engagerade i flyktingfrågan och deltar i olika nätverk.

- Många gånger har vi fått förfrågningar om att delta i olika manifestationer och upprop. När frågan från pingstpastorn Christian Mölk sändes ut till många, kände jag att det var dags.

Med kort varsel arrangerades en bön med förlängd klockringning, fem minuter mot vanliga två, som en protest mot avvisningarna och som stöd för drabbade och engagerade.

- Vi har fått stor respons och även många som inte alls är kyrkliga har uttryck stor tacksamhet över vårt engagemang. Till nästa bön, nu på tisdag, tror vi att ännu fler kommer att sluta upp. Vi kommer att fortsätta med bönen och klockringningarna så länge som vi tycker att det behövs.

Traditionen att ringa fara å färde i kyrkklockor är gammal. På senare år har den åberopats vid ett antal tillfällen, bland annat har kyrkklockorna ringt i Jönköping, Borlänge och i Visby när ett nynazistiskt parti demonstrerade.

Bakgrunden till Härnösandspastorns upprop var att ”visa på den oerhörda upprördhet vi svenska kristna upplever när vårt land utvisar våra afghanska syskon till världens näst farligaste land för kristna. Det skulle också visa på vilken allvarlig situation vi hamnar i som land om vi inte står upp för religionsfrihet och mänskliga rättigheter” som Christian Mölk skrev på sin blogg.

Svenska kyrkan i Östersund är engagerad i ett samarbete med kommunen och flera ideella organisationer och hjälper bland annat till med boende för de flyktingar som omfattas av gymnasielagen.

- Många engagerade en stor frustration när man ger tid, kraft och pengar och ändå är kvar i den hopplösa situationen. Vad man än gör, kan man inte påverka. Polisen och Migrationsverket gör säkert så gott de kan, men den misstro som skapas utifrån den rättsosäkerhet som många upplever skapar en stor förtvivlan.

- Den korta bönestund på lunchen är ett försök att samla kraft från Gud och inifrån oss själva att försöka kämpa vidare, säger hon.

Vad säger du till dem som anser att Svenska kyrkan inte ska ägna sig åt politik?

- Men detta är inte politik, detta är medmänsklighet. Så länge som människor behandlas rättsosäkert måste vi agera.

Också i Jönköping kommer kyrkklockorna att ringa. Från och med i morgon klockan 12 kommer de att samla till bön ”för de som riskerar att skickas tillbaka till Afghanistan och för de som är ansvariga och har makten att ändra på det”, skriver Kyrkorna tillsammans i Jönköping på sin Facebooksida.

”Många av våra församlingar har mött unga från Afghanistan de senaste åren. Flera av dem har blivit kristna och blivit en del av församlingen och vi har tagit dem till vårt hjärta. Många av dessa hotas av utvisning och deportation på orättfärdiga grunder. Därför har Jönköpings kristna samarbetsråd beslutat att stödja initiativet #låtkyrkklockornaringa.”