Därför är vi nöjda med vår utbildning på SKUI

Lina Mayïm, Rose-Marie Emilsson, präststudenter vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund 2020

Att året på SKUI blev positivt och meningsfullt handlar också om praktisk erfarenhet ifrån församling. 

Debatt är inte dialog skriver Elisabeth Pettersson och Kenneth Nordgren. Vi tror på samtalets möjligheter för att lära och mötas. Vi önskar och hoppas att frågorna som lyfts den senaste tiden om prästutbildningen på SKUI hittar en annan form och kan bli ett samtal: dialog och inte debatt.

Våra erfarenhet ifrån SKUI skiljer sig från de studenter som hittills hörts på debattsidan, varför vi tycker det är viktigt att få vidga perspektivet och komplettera bilden.

Vi läste på SKUI i Lund förra året och prästvigdes i januari. Vi är väldigt nöjda med vår pastorala utbildning. Varför då?

För det första var vi en klass där vi lyssnade på varandra och lärde tillsammans, trots - eller tack vare - att vi var så olika: i teologi, kyrkosyn, livserfarenheter. Vi var en liten klass och säkert underlättade det möjligheterna till samtal. Våga dela, våga lyssna på varandra! Givetvis har läraren ett ansvar för att skapa det trygga rum där mötet kan ske. För det är i mötet lärandet sker. Särskilt viktigt är det att få möjlighet att konfrontera det som skaver och ta i de svåra frågorna. Om inte där och då, när då?

Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, och uppdraget som präst (eller diakon, musiker, församlingspedagog) är inte ideologiskt. Den litteratur som Richard Pleijel nämner i sitt inlägg  är inte relevant, vi håller med. De texter vi bör jobba med under slutåret är vår kyrkas grundläggande dokument som den evangeliska-lutherska bekännelsen bygger på. Den lutherska identiteten är central, den uttrycker vår relation som präster i Svenska kyrkan till den världsvida kyrkan.

Därför är vi glada över att vi särskilt arbetade med biskopsbrev, kyrkohandbok, evangeliebok och psalmbok liksom centrala ekumeniska dokument. Teologin har vi med oss när vi kommer till SKUI. Fokus under slutåret bör vara på praktik och att läraren är så kunnig att undervisningen inte behöver bygga på omfattande referenslitteratur. Bibel, handbok, psalmbok och andra för kyrkan avgörande bekännelsedokument är fullt tillräckliga.

Att året blev positivt och meningsfullt handlar också om praktisk erfarenhet ifrån församling. Vi tänker att detta är en nyckel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på SKUI. Några veckors praktik är inte tillräckligt för att få en bild av vad tjänst ”på församlingens uppdrag” innebär. Trycket på att snabbt gå igenom den långa prästutbildningen är stort, men uppdraget är komplext och måste få ta tid att växa in i.  Att bli präst är på sätt och vis den enkla delen. Utmaningen är att vara präst i ett uppdrag som ska bära frukt under många år.

Vi skulle inte rekommendera någon student att börja slutåret utan att ha minst ett års erfarenhet av församlingstjänst. Här kan stift och församlingar spela en mer aktiv roll. Att kombinera teologistudier med arbete som tjänstebiträde tror vi personligen är en väg framåt för att på allvar tillgodogöra sig den pastoralteologiska utbildningen, och för att tjäna Gud och medmänniskor i vår herre Kristus Jesus.

Lina Mayïm, pastorsadjunkt Vislanda-Blädinge församling, Växjö stift,

Rose-Marie Emilsson, pastorsadjunkt Nottebäck församling, Växjö Stift.

präststudenter vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund 2020

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Stockholms stift
Göteborgs stift
Stockholms stift
Karlstads stift
Stockholms stift
Stockholms stift