Den kyrkliga utbildningens var och hur

I Kyrkans Tidning nummer 31/32 framför företrädare för Mölndals pastorat synpunkter kring utbildnings- och rekryteringsfrågor. Jag välkomnar det bakomliggande engagemanget och det glädjande vittnesbördet om hur ett pastorat kan jobba kreativt med rekryteringsfrågor.

Två saker vill jag kommentera utifrån den utbildningsordning Svenska kyrkan i dag har.

För det första vikten av att kyrklig utbildning till betydande del ska ske lokalt och stiftsvis. Detta perspektiv finns med i den utbildningsordning som gäller vilken kräver flera veckors praktik i församling och utbildningsdagar som anordnas av respektive stift. Dessutom finns verksamhetsförlagda utbildningsveckor i församling som en integrerad del.

De nationella utbildningsprogrammen bygger på akademiska grundutbildningar och kompletterar dessa med kunskapsområden vilka har kyrklig relevans och anknytning till församlingsliv som ledmotiv. Tilläggas kan att lärare vid utbildningsinstitutet har församlingserfarenhet som en grund och gästande lärare bidrar med ytterligare församlingsperspektiv.

Nuvarande utbildningsordning utgår från församlingslivet men räknar också med poängen i att en stor del av utbildningen genomförs på ett samlat sätt på en professionaliserad skola där studerande möts, stöts och blöts i en utbildningsmiljö som formar yrkesprofessionen. Annars riskerar utbildningen att bli så lokalt präglad att kyrklig sammanhållning äventyras och samverkan mellan olika profiler försvåras.

För det andra vill jag ta upp debattörernas förslag att behålla den digitala undervisningen från den senare halvan av vårterminen. Vårens lärdomar gör att utbildningsinstitutet redan styr om undervisningen till att variera mera mellan platsbundet och digitalt.

Men det är ändå inte önskvärt att helt gå över från platsbunden till digital utbildningsmiljö. Särskilt inte för helt nya grupper av studerande. Erfarenheterna från vårens undantagstillstånd talar för den fortsatta vikten av att mötas, ses och höras på samma plats för att ge ytterligare dimensioner till en identitetsskapande utbildningsmiljö.

Om denna plats mest ska vara församlingsmiljö eller utbildningsinstitut, eller hur fördelningen av utbildningstid mellan dessa platser ska viktas, är föremål för fortsatt utvecklingsarbete. Därför pågår en undersökning som lyssnar in utvärderingar av tidigare studerande samt från församlingar och pastorat som tagit emot nyutbildade medarbetare.

Även utbildningsmässigt är vi en reformatorisk kyrka – beredd på förnyad reformation som bäst tjänar sitt syfte att förbereda medarbetare för kyrklig tjänst.

Kenneth Nordgren
rektor
Svenska kyrkans utbildningsinstitut