Intåg i stället för uttåg för kyrkorna

I Kyrkans Tidning den 20 maj hänvisar professor Sven-Erik Brodd till att coronakrisen i vissa länder tycks innebära kyrkornas uttåg ur civilsamhället. Vår erfarenhet är att trossamfunden i tid av kris snarare gör ett intåg än ett uttåg, och fyller andliga och existentiella behov i samhället och i människors liv.

Ett ledord under de senaste månaderna för Svenska kyrkan har varit att ställa om – inte ställa in. Genom upparbetade kontakter med myndigheter och civilsamhälle över hela Sverige har Svenska kyrkan snabbt kunnat mobilisera.

Tillsammans med fem av Sveriges största civilsamhällesorganisationer, MSB och SKR samordnar Svenska kyrkan stöd till äldre. Församlingsliv pågår på nya sätt i mötet med människor utifrån andliga och sociala behov; digitala gudstjänster som kan innebära att vi når människor i högre utsträckning, digitala sorgegrupper, konfirmandgrupper och öppen förskola som möts utomhus är några exempel.

Kyrkor är öppna runt om i landet för bön och ljuständning. Jourhavande präst har utökade tider och med ökade antal samtal. Sjukhuskyrkan som görs i samverkan med andra trossamfund ger stöd och råd till hur en hanterar oro, sorg och avsked, i en tid där människor inte kan mötas fysiskt.

Internationellt upplever vi genom Act Svenska kyrkan att trossamfunden står med i krisen snarare än vänder sig bort från den. I april släppte WHO ett dokument med riktlinjer och rekommendationer för religiösa ledare och trosbaserade aktörer i coronatiden, där vi med flera trossamfund bidrog. Det visar på att trossamfund ses som viktiga aktörer att möta pandemin.

Precis hur omfattningen ser ut eller vad omställningen har inneburit vet vi ännu inte. Men studier både specifikt för Sverige och i internationell jämförelse är påbörjade för att kunna svara på vad coronakrisen har inneburit för trossamfundens roll i civilsamhället.

Gunilla Hallonsten
chef för arbetet kyrka och samhälle