Regnbågsfärgerna bleknar efter biskoparnas uttalande

I Carl Johans pastorat hissar vi glada regnbågsflaggan. Vi är stolta över att våra församlingar länge drivit och arbetat för hbtqi-personers rättigheter. Men stoltheten över Svenska kyrkans engagemang i hbtqi-frågor har fått sig en rejäl törn efter att vi läst biskoparnas senaste gemensamma uttalande publicerat på Svenska kyrkans hemsida den 3 mars. 

Vår första tanke var att det måste blivit något fel i publiceringen. Detta måste vara ett äldre dokument som av misstag publicerats. Men så var det inte. Mitt under brinnande krig i Europa då församlingar rustar för att hjälpa till vid mottagandet av ukrainska flyktingar, känner sig biskoparna tvungna att göra ett gemensamt uttalande Om vigselrätt, vigselplikt och vigningsansvar.

I uttalandet klargör biskoparna att de inte vill försäkra sig om att prästkandidater är beredda att viga samkönade par. De präst­viger och sedan ska kyrkoherdar och kyrkoråd runt om i landet hantera eventuella arbetsmiljöproblem och diskrimineringsfrågor i församlingarna. Biskoparna menar vidare att svensk lagstiftning hindrar dem att kräva att prästkandidater ska acceptera samkönade vigslar. Men äktenskapsbalkens ord om väjningsrätt säger ingenting om vilka kriterier Svenska kyrkan kan och bör ha för prästvigning.

I sitt uttalande lyfter biskoparna fram ett kyrkomötesbeslut från 2005. Kyrkomötet slår fast: Kyrkan ska aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering, Svenska kyrkan bör inte sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att ”bota” homosexuella från deras läggning. Enligt kyrkomötets beslut är det alltså tillåtet att församlingar i Svenska kyrkan sysslar med verksamhet i syfte att bota homosexuella, samtidigt som de ska motverka diskriminering. Det går naturligtvis inte ihop utan är ett uttryck för en välvillig inställning att hålla samman två diametralt olika människosyner i Svenska kyrkan. Inom kyrkan är vi så vana vid denna typ av argumentation att flera av oss faktiskt inte verkar se hur diskriminerande detta förhållningssätt är. 

Det är beklagligt att kyrkomötets olyckliga formuleringar från 2005 ånyo lyfts fram. Men det är denna otydlighet som speglas i dubbelheten i biskoparnas ställningstagande. Att inte diskriminera, men samtidigt inte ställa krav. Om Svenska kyrkan hade varit tydlig i sin vilja att fullt ut erkänna hbtqi-personers lika värde inför Gud hade det inte ­varit svårt för biskoparna att kräva att blivande präster ska viga samkönade par. Svenska kyrkan kan aldrig med sin ”dubbla linje” fullt ut motverka diskriminering och enligt vår mening uppfylla Guds avsikt och vilja.  

Vi har svårt att förstå vad biskoparna vill ha sagt med sitt uttalande. Det verkar som om de egentligen vill säga något annat än vad de faktiskt skriver. Det hade varit enklare att förstå dem om de försvarat sitt ställningstagande genom att relatera till kyrkans enhet, ekumeniska hänsyn eller rädslan för en maktförskjutning mellan kyrkomötet och biskoparna. Men att tala om att Svenska kyrkan ska motverka diskriminering av homosexuella samtidigt som vi fortsätter viga personer till präster som inte kan viga samkönade är inte helt ärligt. 

Det hade varit klädsamt om biskoparna tydligt utvecklat detta dilemma i stället för att lyfta fram allt som sägs göras för att motverka diskriminering. Med en grundsyn som Svenska kyrkans ”dubbla linje” måste vi åtminstone se och förstå att vi kompromissat bort full jämställdhet mellan människor med olika sexuell identitet i vår kyrka.

I enskilda pastorat och församlingar kan vi dock fortsätta försöka motverka diskriminering av hbtqi-personer och tydligt välkomna alla i verksamheter och gudstjänster. Genom att hissa regnbågsflaggan vill vi i Carl Johans pastorat, trots allt, fortsätta visa att vi hoppas att alla, oavsett sexuell identitet, har en fristad hos oss.

Anders Leitzinger 
kyrkoherde, Carl Johans pastorat
Tomas Rosenlundh
kyrkorådets ordförande , Carl Johans pastorat
Marika Palmdahl
församlingsherde, Masthuggs församling
Eva Lardner Björklund
församlingsherde, Oscar Fredriks församling
Pontus Bäckström
församlingsherde, Carl Johans församling
Susanne Andersson
 församlingsherde, Högsbo församling