Varken jude eller grek bara 70+

Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Borde Paulus ha lagt till ung eller gammal för tydlighetens skull? Jag hoppas att Paulus skulle ha hållit med Kristiansson (Kyrkans Tidning 30/4) om att åldersklassificering rimmar illa med alla människors lika värde och gudomliga destination.

Jovisst finns det ett statistiskt samband mellan ålder och ökad sjuklighet, även om gränsdragningen vid just 70 kanske är mer osäker. Å andra sidan, när det gäller svåra covid-19-symtom finns det också statistiska samband till andra riskfaktorer än ålder, till exempel fetma och manligt kön.

Varför rekommenderas då inte feta män att gå i självvald internering och hålla sig borta från kyrkan? De är ju sköra och riskerar ju att blockera intensivvården. Är det möjligen så att denna grupp, genom sina roller i samhället och i kyrkan anses oundgänglig; och därför varken är internerings- eller diskrimineringsbar?

Biologiska argument har genom historien ofta använts för att motivera diskriminering. Kvinnor hävdades länge tillhöra det svaga könet; människor med afrikanskt ursprung var mindre vetande; samer hade fel huvudform, etcetera.

Dessa fördomar ansågs, hur horribelt felaktigt det än är, i sin tid vara baserade på vetenskapliga evidens. Men vetenskapliga sanningar är inte alltid korrekta och de är inte alltid huggna i sten.

Nu tar samhället på sig rollen som överförmyndare för alla som är 70+. Kategorin betraktas som en hälsoolägenhet, då den hindrar sjukvården från att ta sig an yngre människor med fler förväntade levnadsår på sitt konto.

Folke Schhimanski pekade under rubriken Utgallring väcker mörka minnen i Sydsvenskan (26/4) på likheter mellan nazityska urvalsresonemang och dagens prioriteringar i svensk intensivvård.

Fokuseringen på 70+ har i smittskyddets namn gjort denna kategori till syndabock för covid-19-orsakade problemen i sjukvården, och utpekandet får ibland en närmast diskriminerande underton: I Svenska kyrkan har till exempel frivilligarbetande församlingsbor som faller för åldersstrecket avpolletterats.

Och som Jonas Eek uttrycker det i Kyrkans Tidning (30/4): ”Det betyder att gruppen 70+ är hemma. Om den gruppen är hemma är det enkelt, i de flesta församlingar, att hamna under maxantalet på 50.”

Kan det sägas tydligare att 70+ inte längre är välkomna till gudstjänst. I biblisk tid blev människor stämplade som orena på grund av sjukliga hudförändringar, 2020 blir människor förklarade orena om de är 70+, med eller utan sars-cov-2 infektion.

Bryter kanske denna smittskydds-iver rentav mot diskrimineringslagens paragraf 4, som säger ”att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.

Det är nedslående att kyrkan i fallet 70+ så till synes lättvindigt har hemfallit till exkludering, i stället för att arbeta mot inkludering.

Det finns trots allt hygientekniska lösningar som borde kunna användas för att få tillstånd virussäkrade gudstjänster. Det gäller bara att anpassa gudstjänsten till en högre hygiennivå.

Göran Molin
professor emeritus i livsmedelshygien
Lund