Tre kortrecensioner: fri vilja, själavård och mörkt i själen

Ur en strikt vetenskaplig synvinkel finns ingen fri vilja. Och ändå är hela samhället uppbyggt efter principen att vi inte bara kan välja, vi ska också använda den fria viljan på allt fler områden. Så ser den spännande paradoxen ut som är utgångspunkt för den här boken.

Alf Linderman och Hans Liljenström har gjort en ambitiös genomlysning med skribenter från både naturvetenskap och humaniora. Bakgrunden är ett mångårigt samtal om vilja, medvetande och ansvar på Sigtunastiftelsen.

Att låta journalisten Agneta Lagercrantz inleda med en lång fördjupande intervju med den amerikanske neurobiologen Robert Sapolsky är ett pedagogiskt genidrag. Få kan som hon göra krångliga resonemang lätt­begripliga och roliga att läsa. Och det behövs sannerligen för den som ska ta sig vidare genom den här boken, där abstraktionsgraden mellan olika essäer varierar stort. 

Utmaningen är samtidigt en del av bokens förtjänster, eftersom den är bildande. Här finns essäer som i detalj går igenom hur experiment visar att en person upplever sin fria vilja (”nu ska jag röra mitt finger”). Men att beslutet att röra fingret går att mäta neurologiskt en stund innan det når medvetandet. Är viljan bara en illusion, alltså? Tolkningarna går isär.

Här finns också välskrivna essäer av ärkebiskop Antje Jackelén och jesuitpater Rainer Carls. Hur har diskussionen om människans vilja gått historiskt, bland filosofer och teologer? Och hur hänger Darwins evolutionsteori ihop med människans syn på sig själv och Gud? För att bara nämna några av de många bidragen från vitt skilda discipliner.

Efter att ha läst från pärm till pärm är jag utmattad men också lite smartare.

Bokfakta: Fri vilja och mänskligt ansvar – illusion eller verklighet? av Hans Liljenström, Alf Linderman (red), Fri tanke förlag
 

I en tidigare bok, Rum för livet, skrev de erfarna själavårdarna och prästerna Kerstin Dillmar och Lars Björklund om vikten av att skapa rum för att hantera ”skavet” i livet. En trygg plats att samtala om vad som känns fel och vilka möjligheter det finns att läka såren och fortsätta växa.

Nu hur de gått vidare med skav-frågan och utforskar i Vara skillnad hur den hänger samman med människans behov av tröst.

Genom olika exempel levandegör författarna hur tröst inte behöver fungera som ett litet plåster på ett stort sår, ett ”det blir nog bra” som i sämsta fall upplevs som bagatelliserande. Tröst kan tvärtom skapa stabila förutsättningar för att konstruktivt möta svåra situationer.

Enligt Björklunds och Dillmars modell har trösten fyra hörn: omtanke, perspektiv, tilltro och tillhörighet. I akuta ­lägen kan hörnet omtanke vara det viktigaste, många gånger i form av enbart närvaro. Det är här författarna introducerar uttrycket ”vara skillnad”: att som själavårdare vara skillnad när man inte kan göra skillnad.

Begreppet är inte helt lyckat. Men det är också det enda negativa man kan säga om boken, som är stödjande och praktisk för både den läsare som själv utövar själavård och den som inte gör det.

Bokfakta: Vara skillnad – om tröst och mod att finnas av Kerstin Dillmar och Lars Björklund på Argument förlag.
 

Om de mörka perioder då Gud tycks frånvarande har Lunds ­biskop Johan Tyrberg skrivit en samling texter. Gud kan gömma sig för att sedan visa sig igen, på liknande sätt som när föräldrar ­leker tittut med barnen.

Både den himmelska föräldern och de jordiska stärker på så sätt barnet i övertygelsen att trygg­heten finns där hela tiden. Men för den som lider och är förtvivlad över att Gud inte svarar kan tystnaden vara tung att bära. Till alla med denna erfarenhet riktar sig Johan Tyrberg.

Han skriver klokt och uppmuntrande om olika sorters mörka nätter, om den Johannes av Korset upplevde och den som Jesus och hans mamma genomled. Om bön, gudstjänst och andlig träning som en hjälp genom mörkret.

Ett kapitel handlar om fattigdom, där författaren föreslår att man i stället för att laborera med begreppsparen fattigdom–rikedom använder sig av generositet kontra girighet. Det är inte pengarna som är problemet utan att man ofta använder dem egoistiskt. Kapitlet är inte särskilt väl kopplat till bokens tema men icke desto mindre ­givande.

Bokfakta: Natten ska vika av Johan Tyrberg på Arcus förlag.