Nu har 1700-talets afrosvenska hovtjänare fått en minnessten

Slavsonen Gustav Badin gavs som en gåva till drottning Lovisa Ulrika år 1760 och växte upp vid hovet. Ändå fick han ingen gravsten efter sin död 1822. Nu hedras han med en minnessten på Katarina kyrkogård som avtäcktes den 9 oktober. 

Där var bland annat Afrosvenskarnas riksorganisation, Stockholms stad, Svenska kyrkan och kronprinsessan Victoria närvarade.

Hette egentligen Kwasi Couchi

Gustav Badin hette egentligen Kwasi Couchi men blev allmänt känd som Badin, en fransk benämning för skojare. Minnesstenen avtäcktes på Katarina kyrkogård på årsdagen för avskaffandet av slaveriet i Sverige år 1847. Initiativet till stenen kom ursprungligen från Afrosvenskarnas riksorganisation som har drivit frågan i snart tio år.

– Det handlar om att återställa hans mänsklighet och det blir en signal om att afrosvenskars frågor tas på allvar. Det är en del av kampen mot afrofobi och rasism i dag, säger Kitimbwa Sabuni, medlem i Afrosvenskarnas riksorganisation.

Vilken roll har Svenska kyrkan i kampen mot afrofobi?

– Kyrkan är och har varit väldigt inflytelserik. Att biskopen är med är en tydlig signal om att kyrkan beklagar sin del av historien och det blir en kommentar till samtiden.

Kitimbwa Sabuni syftar bland annat på att Svenska kyrkan hade ett stift på den forna svenska kolonin Saint-Barthélemy, trots att kyrkan officiellt var emot slaveri. 

I Stockholm är drygt sju procent av invånarna afrosvenskar och enligt Kitimbwa Sabuni är det en grupp som utsätts för raslig ojämlikhet i samhället. Kitimbwa Sabuni hoppas att högtidlighållandet av Couchi blir starten på en samhällsdiskussion om rasism.

Människovärdet är en färskvara

Biskop Andreas Holmberg tycker att minnesstenen är en betydelsefull symbol:

– Kyrkan måste alltid stå för människovärdet. Det är viktigt att kyrkan är med på detta.

Minnessten är viktig för att hedra Couchis liv och för att reflektera över samtiden, menar Andreas Holmberg. I talet vid avtäckningen sa han att människovärdet är en färskvara som måste försvaras i varje tid. Han uppmanade människor att tala om personer inblandade i gängkriminalitet på ett humant vis, trots ökad våldsvåg i Stockholm.

– Jag hoppas minnesstenen inspirerar oss så att människor inte står här om 200 år och reser en minnessten för människor som vi levde i vår samtid men som vi inte tyckte var värda att minnas och hedra.

Minnesgudstjänsten

Klockan sex på kvällen håller Katarina kyrka i en minnesgudstjänst, i samarbete med Afrosvenskarnas riksorganisation. Kvällen handlar om Couchis liv och den afrosvenska minoriteten i dagens Sverige.

– Det är otroligt viktigt att lyfta det mörka i historien och att försonas, säger Lars Johansson, personal- och förvaltningschef i Katarina församling.

Lars Johansson berättar att Katarina församling vill vara en församling för alla. I en tid med ökad våldsvåg i Sverige anser han att det är extra viktigt att ta initiativ till sådant som förenar människor.

– Nu är det viktigare än någonsin att visa på de goda krafterna i samhället.