Ny statistik: Så många kyrkobyggnader har avyttrats sedan år 2000

Det handlar om ett 70-tal kyrkor, ett 50-tal kapell, 3 bönhus och 2 kyrksalar samt några övriga byggnader som har försvunnit ur Svenska kyrkans ägo.

Ett tiotal har köpts av kommuner och några av dem har blivit förskolor, cirka femton har sålts till andra trossamfund, sex har rivits och tre har brunnit ner.

– Byggnader har alltid sålts när församlingar inte haft råd att ha kvar dem, säger Markus Dahlberg, chef över enheten för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan.

– Att avyttra kyrkobyggnader är beslut som styrs av församlingarnas behov och ekonomi. Därför är det naturligt att man ibland landar i slutsatsen att man inte har bruk för en byggnad. Det har alltid hänt och det kommer att hända. Jag tycker inte att man ska dramatisera detta, säger han.

Ser ingen tydlig geografisk trend

Sedan år 2000 har också 25 nya kyrkobyggnader byggts.

Kurvan håller sig stadig, ungefär lika många kyrkor säljs år från år, med undantag för enskilda år då det kan ha sålts fler eller färre kyrkor. Toppåret var 2007 då 16 kyrkobyggnader avyttrades. Flest kyrkor har försvunnit från Luleå stift, 25 stycken. Markus Dahlberg tycker dock inte att det finns någon tydlig geografiskt avgränsad försäljningstrend.

– På det stora hela finns det heller inte någon tendens till ökning de senaste åren. Det är relativt få kyrkor varje år, färre än tio byggnader. Det enda man kan säga är att det företrädesvis är sådana kyrkobyggnader som inte omfattas av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen som avyttras, säger han. 

Tre medeltida kyrkor

Kulturmiljölagen säger att kyrkobyggnader uppförda före år 1940 inte får ändras utan tillstånd och inte rivas. Även yngre kyrkobyggnader kan skyddas av kulturmiljölagen. Av de sålda eller avlysta kyrkorna är 84 byggda efter 1940.

Bland kyrkorna finns tre medeltida kyrkor och två kyrkor från 1600-talet. Ungefär hälften är byggda på 1960-talet eller senare.

De flesta av kyrkorna har sålts till enskilda ägare. Att många av dem har blivit bostäder är inget konstigt, menar Markus Dahlberg.

– Det finns exempel på byggnader som blivit bostäder, ofta enklare kapell som inte har omgivande begravningsplatser.

Ett annat exempel är Näsby kyrka i Kristianstad som såldes 2011 och nu är restaurang Aleppo slott. 

Ett antal kyrkor skyddas

De äldre kyrkorna är en del av det kyrkliga kulturarvet även om de sålts. Men endast Svenska kyrkan kan söka kyrkoantikvarisk ersättning för att få hjälp med renoveringar och underhåll, så att det kyrkliga kulturarvet kan upprätthållas.

Är det inte oroväckande att ­kyrkobyggnader säljs till ägare som inte kan söka ersättning?

– Inte i nuläget, då ett antal kyrkobyggnader efter 2000 också skyddats genom beslut av Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Staten följer naturligtvis hur frågan utvecklas, säger Dahlberg.

I överenskommelsen med staten ingår att Svenska kyrkan årligen ska skicka en rapport till regeringen om hur man tar ansvar för det kyrkliga kulturarvet. I den ingår vilka byggnader som avyttrats.

– Uppföljningen säger dock inget om vad som hänt med en byggnad efter att den sålts. Återigen är det församlingar som säljer byggnaden och avgör vem den ska avyttras till. Det är inget Svenska kyrkan på nationell nivå styr över, säger Markus Dahlberg.

Svenska kyrkan har idag cirka 3400 invigda kyrkor, varav ungefär 3000 är skyddade enligt kulturmiljölagen.