Andliga vårdens framtid utreds

Kyrkomötet röstade 2019 igenom en motion från Socialdemokraterna om en översyn av institutionssjälavården. Utredningen har nyligen påbörjats. Hittills har stiften svarat på en enkät med frågor om dagens verksamhet och framtidens utmaningar.

– Jag kan inte dra några slutsatser än. Men jag kan se att stiften i dag tar ett relativt stort ansvar. Alla ger verksamhetsbidrag till församlingar som har de här verksamheterna men man har lite olika kriterier, säger utredaren Inga-Lena Arvidsson.

Enligt henne finns det exempel på att stift skär ner på bidragen, men det går ännu inte att säga om det är en generell trend. Däremot är det många stift som efterfrågar gemensamma strategier för arbetet och finansieringen framåt.

– Svenska kyrkans ekonomi kommer att bli mindre framöver och många stift resonerar kring hur det kan påverka institutionssjälavårdsarbetet. Men det är
uppenbart att enkätsvaren andas en omsorg om uppdraget.

En av uppgifterna för Inga-Lena Arvidsson blir att ta fram förslag på hur institutionssjälavården kan finansieras i förhållande till det nationella utjämningssystemet.

– Jag ska titta på det, men vad det betyder kan jag inte säga något om ännu.

Betyder det att nationella nivån kommer få mer ansvar?

– Nej, det behöver det inte betyda. I dag fördelas till exempel det som kan kallas diakoni­bidraget direkt till församlingarna utifrån inkomst. Församlingar där människor har relativt låg inkomst får större del av bidraget. Sedan finns det andra pengar inom utjämningssystemet som fördelas till stiften och som de kan använda till egen verksamhet eller som verksamhetsbidrag.

I Stockholm har stiftet dragit ner på bidraget till institutionssjäla­vården med 20 procent mellan 2020 och 2021. En ytterligare minskning väntas nästa år.

Niklas Lång är kyrkoherde i Solna församling som ansvarar för sjukhuskyrkan på Karolinska sjukhuset i Solna. Han oroar sig för att det kommer att ha skett många oåterkalleliga besparingar innan utredningen är klar.

– Problemet är att även församlingar behöver göra besparingar. Som det är nu blir det lite för lätt för både församlingar och stift att spara in på den här otroligt viktiga verksamheten.

– Utredningen riskerar också att bidra till att det blir mer nedskärningar från stiftens sida för att man tänker att det här kommer lösas genom utjämningssystemet, det tar nationella nivån hand om.

Niklas Lång tror inte att utjämningssystemet är en bra lösning för att trygga resurserna till institutionssjälavården i framtiden.

– Ett stort problem från församlingarnas perspektiv är att utjämningssystemet har en väldigt begränsad transparens och är svårt att förstå.

– Jag tror att avståndet kan bli större, att vi i församlingen inte kommer kunna ha en direkt motpart att förhålla oss till, för nationell nivå är inte tänkt att agera gentemot församlingarna.

Solna församling har i dag fyra heltidsanställda som arbetar i sjukhuskyrkan. Niklas Lång säger att stiftsbidraget täcker mindre än 30 procent av kostnaden. Han tycker att en mer rimlig fördelning mellan stift och församling vore 50–50.

– Så som Svenska kyrkans situation ser ut i dag tror jag att sjukhuskyrkan är en av våra absolut viktigaste arenor. I mötet med livets ytterkanter förstår alla varför vi finns.

Även Göteborgs stift har minskat bidraget till institutionssjäla­vården något sedan förra året. Enligt stiftet har man stått för 40 procent av sjukhuskyrkans löner 2020 och 35 procent 2021. Det finns beslut om att 2022 täcka 30 procent av lönerna.

Göteborgs domkyrkopastorat har åtta anställda som arbetar inom sjukhuskyrkan på Sahlgrenska sjukhuset. Pastoratet har även ansvar för universitetskyrkan. Domprost Stefan Hiller säger att finansieringen av sjukhuskyrkan är en stor utmaning.

– Antalet människor som vårdas på våra sjukhus har ökat och fortsätter att öka. Antalet människor här i stan har ökat och fortsätter att öka. Men Svenska kyrkans medlemmar ökar inte i samma takt.

Den stora delen av finansieringen kommer från ett samarbete där nio pastorat och församlingar i Göteborg ingått ett avtal om att gemensamt finansiera verksamhet inom institutionssjälavården, berättar Stefan Hiller.

– I dag måste vi förhandla med andra enheter för att få till stånd den gemensamma finansieringen. Det har hittills gått bra och jag tror att det fortsatt kommer att gå bra. Men i takt med att enheternas ekonomi minskar kan också benägenheten att bidra till det gemensamma minska. Det är farhågan.

I dag ger Göteborgs domkyrkopastorat med 20 procent av sin kyrkoavgiftsintäkt till utjämningssystemet och därför menar Stefan Hiller att det skulle kunna vara positivt för pastoratet om även institutionssjälavården togs upp i utjämningssystemet. Men om det faktiskt skulle innebära mer pengar till sjukhuskyrkan är han osäker på.

– Med tanke på att den stora kakan inte växer, kyrkoavgiftsintäkten i stort snarare minskar i relation till kostnaderna, så tror jag inte att vi har så jättemycket att vänta oss av det systemet.

Lund stift ger i år 8,9 miljoner kronor i bidrag till institutionssjälavården och planerar att fortsätta med det 2022. Peter Englund, arbetsledande sjukhuspräst för sjukhuskyrkan i Malmö, berättar att arbetslaget till och med utökades med en halvtidstjänst för två år sedan. 

– Vi är väldigt glada för att både pastoratet och Lunds stift ser vikten av sjukhuskyrkans arbete.

I dag arbetar fem personer från Svenska kyrkan inom sjukhuskyrkan. Personalen finns på Skånes universitetssjukhus i Malmö men också inom andra verksamheter. Stiftet står för 50 procent av lönekostnaderna och pastoratet står för 50 procent. 

– Där hoppas jag verkligen inte att det blir någon förändring, säger Peter Englund.

Under pandemin har sjukhuskyrkan haft fokus på akut krisstöd för patienter, närstående och vårdpersonal.

– Det finns en tid efter covid-19 och vi kan redan nu ana vad det kommer att betyda för oss då efterfrågan på stödjande samtal ökar. Det finns ett uppdämt vårdbehov som kommer att påverka vården under lång tid, liksom ett stort behov av psykosocialt stöd till vårdpersonal.