Niklas, 21 år: ”De svar man får på nätet är tydligare än de i kyrkan”

Krönikan ”Ett brev till de unga ’farliga’ männen” i Kyrkans Tidning fick Niklas Saft, 21 år från Stockholm, att skriva en kommentar på tidningens hemsida. 

– Det var nånting som träffade mig och jag tyckte det var bra skrivet, att alla är välkomna till kyrkan, säger Niklas Saft när vi träffas.

Sökte svar på nätet

Vi ses på ett kafé i närheten av Handelshögskolan där Niklas studerar. Han berättar att han fortsatte gå till kyrkan efter konfirmationen. Det var gemenskapen i kyrkan som var det som var viktigast för honom då.

– Jag har fått vänner på gudstjänster, vid kyrkkaffen och bibelstudier. Nu är jag aktiv i S:t Matteus församling, där det är lite mer högkyrkligt,  berättar Niklas Saft.

Hans frågor kring tro och teologi blev fler och fler och han började kolla på nätet efter svar.

Tankar kring manlighet

– Det naturliga för min generation är nätet först. Jag var alldeles för blyg för att fråga någon. Det är väl en svensk grej också. Svaren man får är inte tydliga, det är ofta ”å ena sidan och å andra sidan”. De svar man får på nätet är mer tydliga: ”Gud sade att…” säger Niklas Saft.

I 15 –16-årsåldern, satt han i sitt rum och hittade till personer som Ben Shapiro och Jordan B Peterson. Han tyckte att de hade intressanta tankar kring manlighet, kring olika roller och kynne för kvinnor och män och ett mer konservativt sätt att tänka i allmänhet.

– Jag bara stötte på dem,. Jag kollade och blev mer och mer övertygad och ja, det var väl algoritmen som grep in.

Hittade Robert Barron

När Niklas blev lite äldre efter studenten ville han söka fler svar på frågor kring teologi, kristendom och kyrkosyn. Då tittade han i stället mer på den katolske biskopen Robert Barron, en förkunnare han gärna återvänder till även som 21-åring.

– Det var en ny värld som öppnade sig och en känsla av att allt hänger ihop.

I dag läser Niklas till civilekonom, men han går också kyrkans grundkurs och har tankar på att kanske bli präst. Bland kurskamraterna på grundkursen blir det ibland diskussioner om hans syn på tro och kyrka, berättar han. 

Alla har sanningsanspråk

– Min kyrkosyn är episkopal, det är biskoparna som ska ha ansvar över teologin. Kyrkan står över samhället, men jag tycker att Svenska kyrkan är en kyrka som vill vara en del av samhället och ser sig tjänstgöra för samhället. Vi har fått ett budskap av Jesus och ska inte stå för det som samhället tycker, säger Niklas Saft.

Han påpekar att påståendet att nätpredikanterna säger sig ha sanningen också gäller Svenska kyrkan:

 – Till exempel att alltid förespråka Pride, det är ju lika mycket sanningsanspråk.

Tanken på abort skaver

Niklas Saft funderar på en del moralteologiska frågor. Abort skaver tycker han, liksom olika former av sexualitet.

Kvinnor som präster är han är positiv till, även om han har en del tankar kring det också. Han menar att de hänger ihop med hans frågor kring hur Svenska kyrkans lära utvecklas i allmänhet.

– Om man funderar på bibelsyn – det  är väl ganska tydligt att vi inte använder oss enbart av Bibeln längre, som Luther hade tänkt sig, utan också av traditionen. Jag ifrågasätter inte den officiella hållningen, men jag skulle gärna vilja se en tydlig redogörelse för hur dogmer har utvecklats i Svenska kyrkan. Om det inte sker enbart med Bibeln som grund, hur gör vi då?

Dialog men med dogm

En annan viktig fråga för Niklas Saft är hur Svenska kyrkan tar emot de unga män som debatten har handlat om.

– Jag har lite känslan av att kyrkan inte vill hantera vissa delar. Jag tycker att Svenska kyrkan ska vara helt välkomnande oavsett vad människor tycker.

Det ska finnas dialog menar han, men inte utan dogma.

– Jag saknar någon som svarar på svåra frågor. Ge folk teologiska verktyg – vi tycker så här på grund av vår bibelsyn. En ärlig dialog, inte ett blankt avfärdande. ”Vi tror så här; därför är vår bibelsyn på det här sättet.” Det hade hjälpt mig.

Men vad säger du till den, kanske kvinna, som menar att det har varit en lång kamp för att uppnå det som kyrkan står för nu när det gäller till exempel sexualitet och jämställdhet?

– Jag önskar ibland att jag hade kunnat vara med när kyrkan kom fram till de här sakerna, men då var jag kanske bara tre år. Vilka var argumenten? Det skulle jag vilja veta. Och tanken är ju att tolkningen av tron  ska vara det bästa för kyrkan, inte att det ska vara dåligt. Det ska ju vara det bästa för alla, även för kvinnorna. Vi ska leva på bästa sätt enligt vår religion. Men det kan finnas olika sätt att göra det.