– Min bild är att det rör sig ganska mycket i den här frågan, sa Amanda Carlshamre som är diakon och samordnare för ideella i Hammarby församling under ett samtal om nätverkets dåtid, nutid och framtid.
Den spaningen gör hon också som ledamot i kyrkostyrelsen, och med erfarenheten som tidigare ordförande i Svenska kyrkans unga.
Nytt sätt att tänka på
Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, samtalade med Fredrik Hedlund från Sensus studieförbund under rubriken ”Kulturskifte pågår – från en kyrka av brukare till en kyrka av bärare.
– Vi står inför ett helt nytt sätt att tänka på, att inte se det ideella som en verksamhet utan som ett sätt att vara kyrka helt enkelt, säger han till Kyrkans Tidning inför samtalet.
Antalet frivilliga i Svenska kyrkan har halverats på fem år: från strax över 70 000 personer år 2019 till strax under 35 000 år 2023, visar Svenska kyrkans statistik.
Söker sammanhang
Men Andreas Holmberg anar ett trendbrott:
– Det jag hör nu, senast i förrgår under ett möte med kontraktsdiakonerna, är att många nu kommer tillbaka. De vittnar om att det kommer många nya människor som söker ett sammanhang och säger: Vad kan jag bidra med?
Andreas Holmberg ger också exempel från den församling som han just nu visiterar, Västerleds församling.
– Det är inte en särskilt stor församling. Men de har 170 unga ledare, de har 100 ideella medarbetare i det diakonala arbetet, så det är ett återflöde på gång nu.
Han tror också att formerna har förändrats så att de ideella numera ges ett större inflytande och ansvar.
Rusta och coacha
Vilka möjligheter finns det att hitta nya människor som är beredda att engagera sig?
– Det finns stora möjligheter och det finns undersökningar som pekar på att det är många som vill. Det handlar om att göra det enklare. Det handlar mycket om synen på anställda, där anställda inte blir så mycket ledare själva utan mer möjliggörare och ambassadörer och kanske ägnar en betydande del av in arbetstid åt att rusta och coacha ideella medarbetare.
Men kulturskiftet är i sin linda, och förändringen kan fortfarande upplevas som utmanande som anställd.
– Det kan vara ett hinder att anställda gärna pratar om detta men att när det kommer till kritan blir det lite jobbigt. Man tappar kontroll och det blir lite mer tillitsbaserat.
Få igång kroppen
Skiftet som Anderas Holmberg talar om – att röra sig mot en kultur där det ideella blir ett sätt att vara kyrka på – driver han sedan han blev biskop för fem år sedan.
– Jag tror att detta är en del av en ny vår för kristen tro som jag ser början på i Sverige. Och det här är en viktig del av den, där kyrkan inte i huvudsak bärs av förtroendevalda och några anställda, utan av massvis med människor.
Den förändringen är nytestamentlig, påpekar Andreas Holmberg: församlingen är en kropp.
– Så det handlar inte bara om behov, utan också om att få i gång kroppen.
Från Strängnäs stift deltog ett 60-tal ideella i ideellt forums idédag. Omkring hälften har gått utbildningen "Döpt till ett uppdrag" som bland annat ger kunskaper i att leda gudstjänst och undervisa i kristen tro.
– Den gör deltagarna mer rustade för att gå in i olika uppdrag i sina församlingar rent praktiskt, säger Helena Inghammar som är stiftsadjunkt och kursledare.
Strå till stacken
Johan Schenström
Deltagarna som kom från olika delar av stiftet plockades upp av gemensamma bussar. En av dem var Johan Schenström från Nyköpings församling.
Vad gör du i din församling?
– Dels är jag förtroendevald, jag är förste vice ordförande i kyrkorådet, men jag är också kyrkvärd.
Vad tar du med dig från den här dagen?
– Jag tror att kyrkan behöver mer av frivillighet. Så jag försöker dra mitt strå till stacken.
