Biskoparnas råd om begravningar: Värna riskgrupper och visa omsorg

Med anledningen av coronavirusets skickade biskoparna under fredagen ut gemensamma råd om begravningsverksamheten till alla landets kyrkoherdar.

Antalet begravningar väntas öka. Samtidigt innebär myndigheternas rekommendationer att flera av kyrkans anställda behöver stanna hemma. Biskoparna uppmanar alla församlingar att göra en krisplan för att se över sina personalresurser.

– Man behöver se över sin egen bemanning och hjälpas åt på nya sätt. Man kan samverka i större enheter, inom kontraktet och kanske även på stiftsnivå, för att täcka upp för behoven, säger Mikael Morgen, biskop i Västerås stift.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även resor inom Sverige undviks och personer över 70 år uppmanas stanna hemma. Det påverkar i stor utsträckning formen för begravningarna.

– De närmast anhöriga på alldeles vanliga begravningar är nu ofta riskgrupper. Man dör ofta när man är gammal och de närmaste anhöriga är ofta också gamla. Där måste vi vara lite tydliga, för riskgrupperna är viruset väldigt farligt.

För att begravningarna ska vara kunna genomföras säkert, i enligt myndigheternas rekommendationer, skriver biskoparna att begravningar kan ske i en enklare form, i nära anslutning till att personen avlidit och med ett fåtal deltagare. Biskoparna har dock inte satt ett exakt antal för hur många personer som får delta.

– Det ska vara så pass få deltagare att man kan sitta riktigt glest placerade. Därför är små kapell mindre lämpliga och att vara utomhus kan vara ett bra alternativt, säger Mikael Mogren.

Att ge möjlighet att filma begravningen så att den som inte kan vara med på plats i stället kan delta digitalt, lyfter biskoparna som ett råd. De skriver också att fler anhöriga kan komma att vilja skjuta upp begravningen.

– Det får då ske i stor omsorg om sorgehuset och i nära samverkan med begravningsbyrån. Det är enklare när det gäller kremering, för då kan kremeringen ske först och begravningen med urnan kan ske inom ett år.

Kyrkan står inför stora utmaningar när det kommer till att finnas som stöd i sorgen på nya sätt, skriver biskoparna.

Tiden för den avlidnes sjukdom kan ha präglats av speciella omständigheter när de nära anhöriga bara kunnat närvara i begränsad utsträckning. Kyrkans anställda kan inte heller träffa anhöriga för att planera begravningen, och efter begravningen är de äldre ofta isolerade med sin sorg.

– Hembesöken har ställts in, eftersom att man inte kan garantera säkerheten. Det ställer helt nya krav på vår omsorg.

– De som sköter bokningarna blir viktiga här. Det handlar om att inte bara ta emot avbokningar utan också erbjuda alternativ. Att hålla kontakten och återkomma, kanske boka en tid för minnesstund längre fram.

Vilken möjlighet har kyrkan att finnas där för de äldre, som ofta inte är så vana med digitala lösningar?

– Telefonen är bra. Att man ser till att ringa sådana som man vet är drabbade på ett särskilt sätt och även uppmanar andra att ringa. Vi behöver bli en hel folkrörelse som bryr sig om varandra.

– Många som tillhör riskgrupperna som annars hade tjänstgjort i församlingar sitter nu hemma. De kommer vara viktiga i telefonsjälavården.