"Utredning kan leda till dråpslag mot folkrörelsebiståndet"

Den borgerliga regeringen har som uttalat mål att reformera det svenska biståndet. I början av februari beslutade regeringen om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med det civila samhället, där vikten av ett levande civilsamhälle lyfts fram. Som ett led i den förändringen beslutade regeringen nyligen att Sida ska utreda hur biståndet till civilsamhället i mottagarländer förmedlas.

Stort avsteg

Huvudförslaget är att Sida tar över det civilsamhällesbistånd som idag förmedlas av organisationer som Act Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Diakonia.

- Det är ett stort avsteg från den konsensus som vi haft under lång tid, att en del av biståndet ska administreras av folkrörelser och civila organisationer, säger Erik Lysén som är chef för Act Svenska kyrkan.

Idag har Sida samarbetsavtal med 17 så kallade strategiska partnerorganisationer (SPO). Dessa organisationer tilldelades år 2022 1,79 miljarder kronor från Sida för att genomföra olika utvecklingsprojekt i samarbete med civilsamhället i mottagarländerna. Regeringen vill att Sida utreder om biståndsmyndigheten kan överta detta ansvar från partnerorganisationerna från och med den första januari 2025.

Folkrörelsebiståndet försvinner

Erik Lysén varnar för att förändringen får stora konsekvenser. Det kan till exempel bli Sida eller ambassader istället för biståndsorganisationer som förmedlar biståndet till det lokala civilsamhället.

- Då går vi från ett folkrörelsebistånd till ett rent transaktionellt bistånd från Sida. Vi kommer att förlora det erfarenhetsutbyte som finns idag mellan civila aktörer i Sverige och andra länder, till
exempel mellan kyrkor, säger han.

Han ser också stora risker med att den svenska staten ska ge direkt bistånd till civilsamhället i auktoritära samhällen.

Kan drabba utsatta

- Dessa stater kommer inte välkomna att andra stater lägger sig i och stöttar oppositionen eller människorättsaktivister. I dag passerar det stödet mer under radarn, säger han.

Act Svenska kyrkan får idag omkring 25 procent av sin finansiering från Sida genom att man är partnerorganisation, och förslaget kan därför få stor ekonomisk påverkan om det genomförs.

- Men värst är att det kan drabba våra systerkyrkor och utsatta människor på ett väldigt genomgripande sätt, säger han.

Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, ger dock en helt annan bild av regeringens intentioner. Hon ser förslaget som ett sätt att öppna för fler organisationer att söka medel.

Relationsbygge påverkas inte

- Regeringen vill med uppdraget undersöka möjligheten att minska antalet transaktionsled och låta civilsamhällets alla organisationer ansöka om medel direkt från strategin (regeringens strategi för civilsamhället) istället för att de måste gå via en SPO, skriver hon i ett mejl till Kyrkans Tidning.

Att söka medel hos Sida istället för hos en partnerorganisation menar hon kan öka transparensen och bidra till en sund konkurrens. Hon tror inte att en förändring skulle undergräva kontakterna mellan det svenska civilsamhället och organisationer i mottagarländerna.

- Relationsbygge mellan svenskt och utländskt civilsamhälle påverkas inte i någon riktning av ansatsen i uppdraget, utan det handlar om att söka förbättra den administrativa processen för medelstilldelning på den svenska sidan av biståndskedjan.