"De fattigaste kommer att drabbas och svenska företag gynnas"

Act Svenska kyrkan

– Vi argumenterar för att återuppbyggnaden av Ukraina – som är oerhört angelägen – riskerar att urholka biståndsbudgeten och medföra neddragningar i andra fattiga länder. Man måste hitta en annan finansieringslösning för Ukraina eftersom det är en mer säkerhetspolitisk och existentiell fråga för EU och världen, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.

I  Svensk kyrkotidning har han skrivit om förändringarna i biståndspolitiken. I artikeln lyfter han kritik mot att regeringspartierna tidigare sagt att stödet till civilrättsorganisationer och deras samarbetspartners i biståndet inte ska drabbas av nedskärningar.

Trots det har stödet till dessa minskat med tio procent redan under 2023. Han menar att det finns risk för att det kommer göras ännu fler nedskärningar när den nya reformagendan tas i bruk.

"Det finns en generell oro för att den kommer att förändras i grunden, vilket kan leda till ytterligare nedskärningar för många svenska biståndsorganisationer, inklusive Act Svenska kyrkan", skriver han.

Samtidigt lyfter han att beslutet inte är fattat ännu och att Act Svenska kyrkan hade ett positivt möte med statssekreteraren Diana Janse precis före semestern. Då tyckte han att hon verkade lyhörd för deras synpunkter. Men han är oroad över att regeringen uttalat ett starkt fokus på handel i biståndspolitiken.

– En koppling mellan bistånd och handel har sedan länge varit en del av Sveriges biståndspolitik men det nya är att detta kommer ges allra största prioritet. Då finns risk att bistånd kommer att riktas bort från de allra fattigaste länderna, till medelinkomstländer med mer stabila institutioner. Det är lättare att bedriva handel i de länderna.

Act Svenska kyrkan har länge arbetat i bland annat Afrika, både med att bekämpa akuta katastrofer och med att skapa hållbar utveckling på sikt. Act Svenska kyrkan arbetar bland annat i Kenya, Somalia och Etiopien.

Eva Ekelund, ställföreträdande chef för Act Svenska kyrkan menar att det finns en stark givarvilja hos svenska folket, men hon oroas av att enprocentsmålet för svenskt bistånd har avskaffats.

– Sverige har varit en pålitlig och förutsägbar givare men detta ger signalen att vi inte har råd att dela med oss.

Diakonia

Equmeniakyrkans och Svenska alliansmissionens biståndsorganisation

Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, har läst regeringens reformförslag "Reformerat bistånd för en ny tid". Han är djupt oroad över flera delar i förslaget.

– Bistånd handlar om att man ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck. Det ser vi inte mycket av här alls i förslaget. Nu är fokus på svenska intressen och svensk handel.

Regeringen överskattar handeln som motor för utveckling för människor i fattigdom och förtryck, menar han.Och om förslaget går igenom riskerar länder som exempelvis Myanmar att bli helt utan bistånd, fruktar Mattias Brunander.

Han menar att svenskt bistånd kan göra stor skillnad i Myanmar men att det inte är intressant och attraktivt för svenska företag att gå in i landet.
– Det finns en stor risk att biståndet kommer röra sig bort från länder där behovet är som störst, till medelinkomstländer som är intressanta för Sveriges export. Då är det frågan om det verkligen är bistånd?

Olle Thorell, (S)

Socialdemokraterna, riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson.

- Vi är mycket kritiska till bristen på att förankring av reformen med berörda parter. Nu smyger regeringen in reformen i budgetarbetet så att det blir så lite debatt som möjligt om den, säger Olle Thorell.

Han menar att regeringen väljer att genomföra reformen på detta vis för att hinna få igenom sin politik under denna mandatperiod men att beslutet inte tas med hänsyn till
biståndsorganisationer.

I juni bjöds de övriga riksdagspartierna in till ett möte med regeringen för att ge synpunkter på reformagendan. Enligt Olle Thorell var det endast ett spel för gallerierna – regeringen hade redan då färdigställt det mesta av politiken menar han.

- Det var uppenbart att de inte ville visa hur långt de hade kommit i arbetet och vi har inte fått se något av förslaget på papper.

Att en betydande del av biståndet ska gå till Ukraina är en självklarhet anser Olle Thorell, men han menar att Sverige vänder flera länder ryggen i vad som tycks bli den nya
biståndspolitiken.

Han säger att Socialdemokraterna vill återinföra enprocentsmålet eftersom han tycker att den nuvarande situationen visar att Sverige inte är lika mån om att arbeta med
globalt bistånd.

- Det skickar signalen att Sverige inte är lika intresserat av att vara föregångare längre och när vi sänker vårt bistånd kan vi inte säga till andra länder att de bör bidra mer.

Gudrun Brunegård (Kd)

Kristdemokraterna, riksdagsledamot och partiets biståndspolitiska talesperson.

Gudrun Brunegård förstår att biståndsorganisationerna är oroliga och kritiska och att de önskar att deras kunskap och synpunkter skulle få mer utrymme i framtagandet av reformagendan för biståndspolitiken.

- Jag har stor respekt för det. Alla förändringar skapar oro. Vår förhoppning är att förändringen ska landa väl och att det ska bli en agenda som alla kan ställa sig bakom och att det leder till ökad tydlighet.

Att reformagendan inte utretts och gått ut på en remissrunda förklarar hon med viljan att arbeta snabbt.

– Vi har en mandatperiod på oss så vi är ivriga med att så snart som möjligt komma fram till beslut.