Borås planerar för lek och aktivitet bland gravarna

– Det är jätteintressant eftersom det är en helt ny verksamhet som läggs i nära anslutning till en kyrkogård. Tanken är att avståndet mellan staden och kyrkogården ska minska, att den ska kunna användas som ett strövområde som är öppen också för de som inte har anförvanter som är gravsatta. Men det är också ett sätt att närma sig döden, säger Katarina Evenseth som är ordförande i Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer till Kyrkans Tidning.

Under våren hoppas Svenska kyrkan att arbetet med utvidgningen av kyrkogården i Brämhult ska komma igång. Förutom att den växer med en tredjedel, ska den också få en aktivitetspark med lekytor för barn, promenadstråk, en groddamm och en fornlämning blir nya inslag bland gravarna.

– Livet är ju både sorg och glädje. Då kan väl besöket på begravningsplatsen vara både sorg och glädje, säger kyrkogårdschefen Lars Öhrn till TV4 Nyheterna.

Det är Svenska kyrkan i Borås i samarbete med Borås stad och landskapsarkitektkontoret Mark och landskap som arbetar med planerna.

– Tanken är att hela familjen ska kunna aktivera sig och platsen ligger lite avsides för att inte störa de som kommer till kyrkogården för att minnas och sörja. Det gäller att våga lite, naturligtvis med respekt för att det är en gravplats, säger Lars Öhrn till Borås Tidning.

Katarina Evenseth påpekar att antalet besökare på kyrkogårdarna i landet ökar. Samtidigt kan det finnas stora ytor som står ganska oanvända, exempelvis där det ännu inte har anlagts gravar.

– Ibland är det en grön ridå mellan kyrkogården och bostäderna, som blir ett slags ingenmansland där det inte finns några gravar. Och då är det bättre att den kommer till nytta. Oavsett om det är komunalskatt eller begravningspengar det handlar om så är det skatter som finansierar nyttan, säger hon.

Att begravningsplatser och kyrkogårdar används som rekreationsområden väcker ofta starka känslor. Pulkaåkning, lek, löpning och hundrastning är sådant som leder till insändare runt om i landet.

Vad tänker du om de som tycker att kyrkogårdarna ska vara en fredad plats från stadens larm och som söker en lugn plats för att sörja?

– Det är klart, och det är också därför folk söker sig till kyrkogårdarna. Men är det en tillräckligt stor kyrkogård om 10-20 hektar går det ju också att ha de här stilla, lugna platserna som det ofta blir i minneslundar, askgravlundar och askgravplatser, säger hon.

Hon lyfter också fram att samhällets syn och förhållningssätt gentemot kyrkogårdarna har förändrats jämfört med under hennes uppväxttid på 1960-talet: folk joggar, cyklar och promenerar med barnvagnarna.

– Det var ju helt otänkbart då, säger hon.

Det har också att göra med en förändring i stadsplaneringen, där kyrkogårdarna i större utsträckning räknas in som gröna stråk när bostäder ska byggas, menar hon.

Är det positivt eller negativt tycker du?

– Jag tycker att det är positivt. Det ställer högre krav på både kommunen och kyrkogårdsförvaltningen. Det är samma medborgare vi möter och ska serva, men med olika uppdrag. Och oavsett om finansieringen kommer från begravningsavgiften eller skattsedeln så är det skattepengar.

Hur ser du på framtiden? Kommer det att blir fler lösningar som den som planeras i Borås?

– Det är det som är spännande. Och varje kyrkogårdsförvaltning är suverän att fatta sina egna beslut. Men oavsett vad man gör är det viktigt att ha en god dialog och kommunikation med grannarna till kyrkogården, säger Katarina Evenseth.

Hon berättar också att temat för föreningens nästa kongress i september kommer att just relationen mellan kyrkogården och staden, och vilken roll kyrkogården ska spela i stadens och människors liv.

Kyrkogården i Brämhult kan bli den första av flera i Borås som får nya funktioner, enligt Lars Öhrn.

– Det finns många funderingar och idéer för Borås övriga kyrkogårdar, inget bestämt ännu, men varför inte arrangera konserter i framtiden om det sker på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser, säger Lars Öhrn till Borås Tidning.