Några heta frågor på kyrkomötet

Frågan om gemensam samverkan kring administration, it och lönehantering har tidigare väckt debatt. Framför allt har kritiken handlat om den gemensamma lönehanteringen och om kyrkostyrelsens föreslag att tjänsterna ska finansieras genom en höjning av den delen av kyrkoavgiftsintäkten som alla församlingar och pastorat betalar till nationell nivå. Den tidigare tidsplanen innebar att finansieringen skulle bli gemensam år 2024.
Men förra årets krympta kyrkomöte tog beslut om ett omtag i frågan och under året har församlingarnas behov kartlagts. Undersökningen visade att församlingarna var mer ­positiva till gemensamma digitala lösningar och mer kritiska till gemensam lönehantering, 56 procent av de församlingar som inte redan använde det nystartade nationella lönecentret i Uddevalla ville heller inte ansluta sig. Den stora oron handlade om utarmad lokal kompetens och minskat självbestämmande.

Det förslag som kyrkostyrelsen nu lägger fram till kyrkomötet innebär att löneservicen ska finansieras gemensamt först 2030 eller vid 80 procents anslutning. En digital gemensam infrastruktur ska finansieras gemensamt 2025. För gemensam ekonomiservice ska kyrkostyrelsen återkomma med en särskild plan till kyrkomötet 2022 som ska innehålla en konsekvensbeskrivning för kostnader vid full anslutning senast 2030 eller 80 procents ­anslutning.
Hur mycket avgiften ska höjas för att bekosta samverkan ligger inte för beslut på årets kyrko­möte. Kyrkostyrelsen ska senare ta fram förslag om finansiering och kyrkoordningsändringar.

Nästa vecka, den 22–24 november, samlas kyrkomötet fysiskt för sin andra session på Uppsala konsert och kongress. Då ska leda­möterna debattera i plenum och fatta beslut.
Förra året var kyrkomötet krympt på grund av pandemin och året innan var kyrko­mötet tematiskt vilket innebar att enbart motioner om ­lärande och undervisning ­behandlades.
Den 24–25 november samlas det nyvalda kyrkomötet till valsammanträde.

Då inleds den nya mandatperioden, ett nytt presidium för kyrkomötet och en ny kyrkostyrelse utses. genomförde inför kyrkovalet visade att nomineringsgrupperna är splittrade i frågan. Socialdemokraterna (S), Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) Öppen kyrka (Öka), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C) ville ha en obligatorisk lösning för it-system. Bara två grupper, S och Öka, ville se obligatorisk samverkan kring lönehanteringen medan Fria liberaler i Svenska kyrkan, Frimodig kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna, Vänstern i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ samt SD svarade att de inte ville se några obligatoriska lösningar.
Ekonomiutskottet har ställt sig bakom kyrkostyrelsens nya förslag.

– Förra kyrkomötet tyckte vi att man skulle fråga församlingar och pastorat. Det gjorde man och fick ett bra underlag och så har man arbetat fram en strategi för hur man ska gå vidare, det stöder vi till hundra procent. Det är så vi ville ha det, säger ekonomiutskottets ordförande Veine Backenius (C).
Men utskottet poängterar också i sitt betänkande att en förändring blir bäst om den är frivillig och betonar vikten av att församlingarnas självstyre består i framtiden.
– De administrativa systemen måste vara så bra att församlingarna vill ansluta sig, säger Veine Backenius.
– Församlingarna är självstyrande, det här är en hjälp för dem att sköta sitt uppdrag. Men som det är nu finns det inget egentligt tvång. Det finns ett årtal, 2030, och på nio år kan det hända mycket. Om man tittar vad som hänt de senaste nio åren och under pandemin så har det varit en ofantlig utveckling av det digitala och olika system.

Utskottet påpekar också att trots att kyrkostyrelsen i sin ekonomiskrivelse har med uppgifter om att exempelvis den digitala infrastrukturen väntas finansernas genom en avgiftshöjning på ett öre, så kommer inga beslut om finansiering att fattas vid årets kyrkomöte.
– En del av de framtida satsningarna kräver förändringar i kyrkoordningen och det kan inte vi styra över, det får fattas beslut om under nästa mandatperiod.

Tillsyns- och uppdragsutskottet och läronämnden ställer sig bakom kyrkostyrelsens förslag om byte av vigningstjänst. Men följderna för biskopens ställning och ekumeniken kan bli allvarliga, menar kritiker.
Erik Eckerdal, teologie doktor på en avhandling om Borgå­gemenskapen, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning, nummer 45, att ett beslut om att anta nya regler bör förhandlas i Borgågemenskapen innan beslutet fattas.

Kyrkostyrelsen vill att samma regler ska gälla om en präst vigs till diakon och börjar tjänst­göra som diakon, som om en diakon vigs till präst och börjar tjänstgöra som präst. Vigningstjänsten är treledad och uppdragen är teologiskt parallellställda, skriver kyrkostyrelsen, men med ett nytt uppdrag lämnar man det gamla, och får inte längre utöva det.

Erik Eckerdal anser dock att detta förändrar en aspekt av ämbetsförståelsen.
– Och sådant ska rådgöras med övriga kyrkor i Borgågemenskapen, enligt Borgåöverenskommelsen.

Även enligt kyrkoordningen ska samråd med andra kyrkor ske inför viktigare beslut i teologiska och ekumeniska frågor. Utskottet och läronämnden ser frågan som en ordningsfråga inom ramen för Svenska kyrkans ämbets­teologi och kyrkostyrelsen anser att samråd inte är nödvändigt inför beslutet, men att man ska informera berörda kyrkor.
– I Borgågemenskapens kyrkor finns olika synsätt på diakonatet, vilket är ett problem, och medlemskyrkorna har lovat att arbeta för en samsyn. Om Svenska kyrkan tar detta beslut avlägsnar den sig från en gemensam syn på diakonatet och väljer en egen, utan kyrkohistorisk och ämbetsteologisk förankring, säger Erik Eckerdal.

Sven-Erik Brodd, professor emeritus i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, skriver – också han i en debattartikel i Kyrkans Tidning– att ett antagande av förslaget skulle innebära ”ett grundskott mot biskopens hela uppdrag”.

Resonemangen om vigningstjänsten i skrivelsen är oerhört förenklade, och av dem följer att även en biskop borde kunna vigas till diakon, menar han.
Han menar att förslaget innebär en förändrad syn på vigningstjänsten, inklusive synen på biskopen, och på de vigningar som biskopar förrättar. Uppdraget i vigningstjänsten görs till en funktion som en ny vigning kan ersätta, skriver han.
Kyrkans Tidning har försökt nå Sven-Erik Brodd.

Fyra grupper (S, MPSK, Visk och Posk) har skrivit motioner som förespråkar striktare regleringar för att säkerställa ett hållbart skogsbruk på kyrkans mark. Förvaltarskapsutskottet föreslår att kyrkomötet beslutar om att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda hur kyrkoordningens bestämmelser ska utformas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt utifrån mänskliga rättig­heter, biologisk mångfald och klimatet.

Kyrkans Tidnings valenkät visade att nomineringsgrupperna är oense om hur skogen bäst förvaltas. En majoritet (MPSK, S, Visk, Öka och Posk) ville se förändringar medan två (KR och C) tyckte att dagens riktlinjer och krav räckte. Fisk, FK och BA hade inte tagit ställning.

Processen med att ta fram en ny psalmbok pågår. ­Kyrkostyrelsens inriktning för psalmboksrevision som kyrkomötet har att ta ställning till innebär att processen startar med en öppen insamling av nya psalmer. De rättsliga och ekonomiska utmaningar som en revision av Den svenska psalmboken 1986 skulle innebära ­beskrivs.

Tre motioner till kyrkomötet handlar om psalmboken. SD-ledamöter vill att revisionen ska ta stor hänsyn till beprövad liturgi, svenska språkets särställning och samspel med 1986 års psalmbok samt att psalmen ”Fädernas kyrka” ska komma tillbaka. Posk-ledamöter vill att kyrkostyrelsen ska komplettera direktiven för arbetet med kravet att psalmer som tas upp i samlingen ska ha överlåtits till Svenska kyrkan. Gudstjänstutskottet anser att motionerna redan är besvarade eller ska avslås.

Inför kyrkovalet blev samkönade vigslar en stor fråga när fler nomineringsgrupper ställde sig bakom kravet om nytt vigningsvillkor som skulle innebära att alla nya präster behöver säga ja till att viga homosexuella. Ingen av grupperna hade dock lämnat in ett förslag om det innan motionstiden löpte ut den 5 augusti.

Ärkebiskop Antje Jackelén har också sagt att ett sådant villkor skulle strida mot Svenska kyrkans ordning och inskränka biskoparnas ansvar. Det har också läronämnden påpekat när frågan var upp på kyrkomötet 2016.

Det finns däremot en motion i år från Karin Janfalk (Öka), med flera, om att Svenska kyrkan ska ta fram ett officiellt ställningstagande gällande könsidentitet och könsuttryck. Läronämnden ser ett behov av fördjupad teologisk reflektion och Kyrkolivsutskottet vill att kyrkomötet bifaller motionen.