Jerusalem. Här finns Getsemane trädgård där Jesus bad och med sina lärjungar kvällen före korsfästelsen, Via Dolorosa, Golgata och Uppståndelsekyrkan med Jesu grav. Fågelvägen är det inte ens sju mil till Gaza där striderna pågår. Gatorna som brukar krylla av människor och liv är nästan tomma, berättar Anna Hjälm, direktor vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem, STI.
– Det finns inte så många besökare eller pilgrimer. Jättemånga människor är inkallade i armén. Affärsinnehavare håller stängt och de som har öppet har inte det för att göra business utan för att komma hemifrån. Israel och Palestina är två länder i sorg.
Avrådan från att resa till Jerusalem
Svenska UD avråder sedan oktober från icke nödvändiga resor till Jerusalem och nästan alla STI:s kurser är inställda. Den lilla svenska gudstjänstfirande gemenskap som trots allt finns på plats ansluter sig till den lutherska kyrkans olika påskfiranden.
– Det blir en dynamisk vecka med mycket vandrande och gudstjänster, säger Anna Hjälm.
På skärtorsdagen ordnas vandring till Getsemane med kvällsgudstjänst vid Maria Magdalena kyrka.
Frågetecken kring påskfirandet
På långfredagen blir det vandring längs med Via Dolorosa, en vandring som avslutas i Uppståndelsekyrkan, och på påskdagen firas morgongudstjänst i soluppgången på Olivberget.
Och på palmsöndagen, helgen innan, hålls den stora ekumeniska vandringen då katoliker, protestanter och andra kristna går ner för Olivberget in i Jerusalem med olivkvistar i händerna.
– Det brukar vara en väldigt festlig tillställning med klosterfolk, pilgrimer och lokala kristna som dansar och spelar tamburin. Det är väl tveksamt om det kommer att bli så i år. I samband med julen ställde man in allt ”firande”. Det var inga konserter eller marknader utan enbart gudstjänstliv. Även om påsken har ett starkare jubelbuskap misstänker jag att det kommer vara lite så nu också. Kriget sätter sin prägel på allt liv, säger Anna Hjälm.
När Kyrkans Tidning talar med henne finns fortfarande frågetecken kring påskfirandet. För det är oklart hur många internationella pilgrimer och gäster som kommer, och hur många palestinska kristna som får tillstånd att resa in till Jerusalem under påsken.
Olika uppfattningar mellan
När det gäller säkerheten ser Anna Hjälm ingen anledning att vara orolig men hon nämner att det brukar bli ganska turbulent när den heliga elden tänds i Uppenbarelsekyrkan under den ortodoxa påsken. I år infaller den ortodoxa påsken i början av maj, mer än en månad efter den protestantiska och katolska.
– Det finns olika uppfattningar mellan israelisk polis och palestinska kyrkoledare om hur många som ska få komma in i Gamla staden och vara i kyrkan.
Anna Hjälm behöver samla sig några sekunder innan hon svarar på frågan om vad hon tänker kring påskens betydelse i Jerusalem just i år.
– Det är otroligt viktigt för de lokala kristna att få mötas vid de heliga platserna och tillsammans få fira påskens drama, från lidandet och döden som är många människors vardag nu, till uppståndelsen och hoppet.
Hon berättar att en palestinsk kristen som hon mötte efter krigsutbrottet i förtvivlan sa: ”Vad gör vi när vi inte vet vad vi ska göra? Vi samlas.”
– Det har stannat hos mig och jag tror att påsken blir ett sådant tillfälle. Om den israeliska upplevda säkerhetssituationen är sådan att man inte ger tillstånd till kristna att åka till Jerusalem för att fira uppståndelsen kommer det att slå hårt.
