2022 använde danska folkkyrkan omkring en miljard danska kronor – motsvarande 1,45 miljarder svenska kronor – för underhållet av de drygt 2 350 kyrkobyggnaderna i landet.
Den summan gäller alla typer av underhållsåtgärder och inte bara det som har med kulturarvet att göra.
En betydande del av detta, omkring tre fjärdedelar beräknas gå till kulturarvsåtgärder, enligt det material som danska kyrkoministeriet hänvisar till i mejlväxling med Kyrkans Tidning.
Medlemsavgifterna
Utöver intäkterna från medlemsagifterna via skattesedeln fick kyrkorna också ett extra tillskott i den statliga budgeten om motsvarande 37 miljoner svenska kronor (23,8 miljoner danska kronor) för underhåll av kyrkor.
2016 beställde kyrkoministeriet en utredning av kostnaderna för underhållet av folkkyrkans kyrkobyggnader avseende kulturarvet. Utredningen visar att den samlade årliga kostnaden för att hålla kyrkorna hela landar på motsvarande omkring 1,1 miljarder svenska kronor (knappt 750 miljoner danska kronor i 2016 års prisnivåer).
Det underhåll som ingår i beräkningen är uppdelat dels i åtgärder för att hålla kyrkobyggnaderna täta och torra, dels i underhålll av målade utsmyckningar i kyrkorna.
Fyra typer av kyrkobyggnader
Rapporten delar in kyrkobyggnaderna i fyra typer efter när de uppfördes, i likhet med såväl Sverige som Norge:
Underhåll av fasta inventarier som orglar, predikstolar, altartavlor med mera ingår inte i beräkningarna. Det gör det däremot när det gäller den svenska kyrkoantikvariska ersättningen.
Utöver medlemsintäkterna – som är den största intäktskällan – får kyrkan intäkter från ersättning för kyrkogårdar, bostadsbidrag till präster och prostar samt räntor. Den minsta delen av intäkterna kommer från statsbudgeten, finansloven, där lejonparten går till löner och pensioner till präster och prostar.
