De ger stöd till sexuellt utsatta

 Jemima Bentham och Greger Carlsson

”Att vara i beroendeställning medför en risk av sexuell natur. Det gäller även i kyrkan”, säger Jemima Bentham. ”Den största insatsen när någon hör av sig är den själavårdande hållningen och att man lyssnar med integritet”, säger Greger Carlsson. Foto: Mikael M Johansson och Tomas Ohlsson

”Att bli sexuellt kränkt i kyrkans miljö är att också bli andligen kränkt”, säger Jemima Bentham, diakon i Stockholm och en av 26 kontaktpersoner för arbetet mot sexuella övergrepp i Svenska kyrkan.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
 Jemima Bentham och Greger Carlsson

”Att vara i beroendeställning medför en risk av sexuell natur. Det gäller även i kyrkan”, säger Jemima Bentham. ”Den största insatsen när någon hör av sig är den själavårdande hållningen och att man lyssnar med integritet”, säger Greger Carlsson. Foto: Mikael M Johansson och Tomas Ohlsson

Kontaktpersonerna i stiften finns till för dem som upplever att de har blivit kränkta eller utsatta. De är två, en man och en kvinna, i varje stift.

– Min erfarenhet som man är att min kollega som är kvinna har fler kontakter, eftersom det oftare är kvinnor som blir utsatta. Men en del vill inte prata med en kvinna. Det finns ju också män som blir utsatta, säger Greger Carlsson, stiftsdiakon i Göteborgs stift och en av kontaktpersonerna.

Viktigt att känna sig trodd

Lotten Englund är diakon och kontaktperson i Västerås stift. Hon säger att det är viktigt att den utsatta känner sig trodd när denna kommit så långt att hen vågar berätta.

– Först har vi ofta kontakt via telefon och ibland träffas vi. Vi stöttar vid en anmälan till ­domkapitel och en polisanmälan om det ska göras en sådan, beroende på hur personen vill gå ­vidare. 

Lotten Englund

Lotten Englund

Greger Carlsson i Göteborg har varit kontaktperson under två perioder sedan 2010. I början var det flera personer som hörde av sig med berättelser om övergrepp som hade skett längre bak i tiden.

– Men det de hade varit med om var inte pratbart på den tiden. I dag hör människor av sig mer med sådant som har skett i nutid, säger han.

– Den största insatsen när någon hör av sig är den själavårdande hållningen och att man lyssnar med integritet. Vi är också tydliga med att tystnadsplikt inte gäller i uppdraget som kontaktperson, säger Jemima Bentham.

Den största riskytan

När det gäller eventuell polis­anmälan eller anmälan till domkapitlet, om den utpekade för­övaren är präst eller diakon, måste de göras av den utsatta personen. Undantaget om det gäller minderåriga, där det finns anmälningsplikt.

– Vi vill ingjuta mod hos den som har varit utsatt. Ofta blir det ett pendlande fram och tillbaka mellan att vilja anmäla och att backa, säger Lotten Englund.

Jemima Bentham ­beskriver att den samlade erfarenheten i kontaktnätet är att det är ungdomsarbetet som är den största ­riskytan:

– Det kan vara svårt för unga att förstå gränserna, som ung är man sårbar och ­söker sin identitet också sexuellt. Det är vårt ansvar som organisation att hjälpa till trygghet så att den unga inte får sina gränser överskridna eller överskrider dem.

Att vara i beroendeställning medför en risk

En annan riskfaktor för sexuella övergrepp eller trakasserier gäller dem som är nya i tjänst.

– Att vara i beroendeställning medför en risk av sexuell natur. Det gäller även i kyrkan, säger Jemima Bentham.

Ett svek som kan få personer att lämna

För den som arbetar i kyrkan eller deltar i kyrkans verksamhet kan upplevelsen av att bli kränkt få stora konsekvenser också för det andliga livet.

– Det blir ett dubbelt svek. Alla tycker ju att kyrkan ska vara en fredad plats och ett tryggt sammanhang, säger Greger Carlsson.

Jemima Bentham påpekar att det kan bli naturligt att helt lämna den miljö där övergreppen har skett.

– Det kan bli omfattande konsekvenser i möjlighet till läkande när man har blivit kränkt i en miljö som predikar försoning och förlåtelse. Det kan kännas som att man fråntagen sitt andliga hem.

Fakta: Kontaktväg efter sexuella övergrepp

Den som upplever sig ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp eller trakasserier kan höra av sig till någon av de två kontaktpersoner, en man och en kvinna, som finns i varje stift.

Det gäller även arbetsgivare som vill ha stöd. I de fall kontaktpersonerna är präster eller diakoner har de inte absolut tystnadsplikt i den här rollen.