Debatt om Skut-pengar präglade tungt ärende

Kyrkostyrelsens Wanja-Lundby Wedin under debatten om Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi. Foto: Marcus Gustafsson, Johannes Frandsen

Hur mycket pengar får utlandskyrkan – och vad ska pengarna användas till?

Kyrkomötets första tunga ärende, beslutet om verksamhet och ekonomi för tre år, ledde till en lång debatt om utlandsförsamlingarnas ekonomi.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkostyrelsens Wanja-Lundby Wedin under debatten om Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi. Foto: Marcus Gustafsson, Johannes Frandsen

Inför beslutet lade ekonomiutskottet ett förslag som gick utöver kyrkostyrelsens förslag, och som för 2020 skulle innebära extra pengar till Svenska kyrkan i utlandet och till arbetet med flyktingar.

Kyrkostyrelsen ställde sig bakom utskottets förslag.

– Utskottet föreslår kostnadsökningar för nästa år på 33 miljoner kronor. Det var inget lätt beslut att ta, sa Wanja Lundby-Wedin (S), kyrkostyrelsens första vice ordförande.

Hon påpekade att i praktiken bara en tredjedel av budgeten går att omfördela, och att utlandskyrkan måste skära i kostnaderna och besluta om förändringar i verksamheten, precis som hela Svenska kyrkan.

Från talarstolen hölls en lång rad inlägg till stöd för utlandskyrkans arbete. Frågan var hur stora nedskärningar utlandsförsamlingarna orkar med, och hur de pengar som anslås ska användas – till den utredning om församlingarnas framtid som pågår, eller för att rädda församlingar från att stängas.

– De kalla vindarna över Svenska kyrkan här hemma blåser med orkanstyrka utomlands, sa Mattias Rosenquist (Posk), Växjö stift.

– Det är tuffa tider överallt, men Skut har under lång tid dragit ner.

De talare som stödde en motion av Hans-Olof Andrén och reservation i utskottet ansåg att utskottsförslaget ändå innebar en nedskärning – med risk för att verksamhet måste läggas ner.

En översyn av utlandsverksamheten behöver göras, och sannolikt besparingar i framtiden, ansåg exempelvis Åke Marcusson, ledamot för utlandsförsamlingarna.

– Men om vi skär ner i dag, sker det i blindo, sa han. Det är rimligt att vänta tills rådet för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar har gjort sin utredning.

Det motsatte sig Wanja Lundby-Wedin:

– Om vi inte driver verksamheten enligt det landets juridik, måste vi göra förändringar direkt, sa hon. 12 miljoner kronor under två år kan bidra till omställningen, men den måste ske successivt.

Hans-Olof Andrén (Posk) som lagt den motion som många talare stödde, påpekade att kostnaden för utlandsförsamlingarna till stor del bärs lokalt. Deras del i den budget som kyrkomötet beslutar om, omkring 70 miljoner, motsvarar ungefär budgeten i hans hemförsamling. Men utskottets förslag över vad de 12 miljonerna ska användas till – kyrkostyrelsens arbete med verksamhet och verksamhetsplanering – är inte detsamma som motionen föreslår – att täcka utlandsförsamlingarnas merkostnader i och med utredningen, påpekade han.

Mats Nilsson (C) sa att han brukar förespråka att sänka kostnader – men för utlandsförsamlingarna hade han ändrat åsikt. Samma omvändelse bekände Anders Åkerlund, också Centern.

– Först måste vi bestämma vart vi ska, innan vi gör nedskärningar, sa Mats Nilsson, och stödde reservationen och motion 44.