Ny omvärldsrapport pekar på många hot

omvärldsrapport

"Vi har jobbat med att också lyfta in hopp", säger Gunnar Myrberg, chef för enheten forskning och analys på kyrkokansliet. Foto: Gustaf Hellsing /Ikon, Carlos Gil, Johan Nilsson / TT och Luca Bruno.  

En aktör i beredskapen, en röst för klimatet och en stöttepelare för samhällets utsatta. Det är några roller som kan bli allt viktigare för Svenska kyrkan, enligt kyrkokansliets nya omvärldsrapport.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
omvärldsrapport

"Vi har jobbat med att också lyfta in hopp", säger Gunnar Myrberg, chef för enheten forskning och analys på kyrkokansliet. Foto: Gustaf Hellsing /Ikon, Carlos Gil, Johan Nilsson / TT och Luca Bruno.  

Krig, klimathot, fattigdom, lågkonjunktur, kriminalitet och rädsla. Det är en mörk bild av omvärlden som målas upp i Svenska kyrkans omvärldsrapport.

- Vi har jobbat med att också lyfta in hopp. Hur vi, trots det vi måste se i omvärlden, också kan se vad som är gott och ljust. Och vad Svenska kyrkan kan göra och redan gör, säger Gunnar Myrberg, chef för enheten forskning och analys på kyrkokansliet.

En röst för klilmatomställning

Rapporten tar upp klimathotet och lyfter forskarnas larm om att mer behövs från politiskt håll för att möta den globala uppvärmningen. Det skrivs också om att svenska regeringens budget innebär neddragningar gällande klimat och miljö.

- Här tänker jag att kyrkans roll är att tillsammans med andra fortsätta peka på de fakta som finns och inte tappa tråden i samtalet om de omställningar som måste göras, säger Gunnar Myrberg.

Rapporten lyfter även Svenska kyrkans viktiga roll i kris- och krigsberedskapen. Som ansvarig för begravningsverksamheten och kulturarvet, men också som samlingsplats.

- Vi finns i hela landet. Vi har många lokaler och otroligt kompetenta medarbetare med expertis i själavård, och många ideella.

Nya krav på diakonin

Regeringens budget för 2024 har kritiserats av bland andra Sveriges kommuner och regioner för att bidra alldeles för lite till välfärden. Andelen svenskar med låg ekonomisk standard ligger på en rekordnivå och Svenska kyrkans församlingar möter fler och fler som inte längre har råd med mat och kläder. Detta kan ställa nya krav på det strategiska arbetet inom diakonin, menar Gunnar Myrberg.

- Det blir både en fråga hur långt vi räcker till och hur vi organiserar våra resurser. Hur mycket kraft ska läggas på att lösa dagens problem och hur mycket ska vi tala om det vi ser så att det offentliga ser att det behövs mer resurser.

Oro för nedskärningar

Omvärldsrapporten tar också upp att regeringen sett och ser över bidragen till civilsamhälles- och trosbaserade organisationer som fredsorganisationer, studieförbund och folkhögskolor.

- Det här påverkar inte direkt Svenska kyrkan men många andra viktiga organisationer. Vi ser att det är viktigt att vi lyfter en oro för att det civila samhället ska utarmas som den fria, viktiga röst och aktör som det traditionellt har varit i det svenska demokratiska samhället.

Gunnar Myrberg är noga med att påpeka att omvärldsrapporten inte ska ses som en kritik mot regeringens politik.

- Det här är inte på något sätt en politisk text utan en tjänstemannarapport där vi beskriver utan att värdera. Sedan är det upp till de förtroendevalda att ta fram strategier över hur Svenska kyrkans ska arbeta framåt.

Fakta: Svenska kyrkans omvärldsrapport

Baseras på uppgifter som samlats in från samtliga avdelningar på kyrkorkansliets enhet för forskning och analys.

Är ett av flera underlag som kyrkostyrelsen utgår från i arbete att ta fram skrivelsen Verksamhet och ekonomi inför kyrkomöte.

Årets rapport är uppdelad utifrån fem teman: klimatomställning, demokrati och säkerhet, samhällsekonomi, AI och kommunikation, demografi och utveckling.